RSS

Kategoriarkiv: Arbetslivet

Vilka strejkar, var och när?

osäkrade

Uppdatering 24 juni 2014, efter strejken – Min analys av det nya avtalet finns här: Efter tågstrejken – varning för klipp och klistra

NYA MEDLARBUDET ACCEPTERAT
STRIDSÅTGÄRDERNA UPPHÖR

Uppdatering 18 juni 2014 kl 21:51: Sekos information: Strejken avblåst – missbruket av timanställningar stoppat
Almegas information: Tågstrejken avslutas: Almega accepterar medlarnas bud

Seko har alltså accepterat det nya medlarbud som lagts idag. Några timmar senare accepterade även Almega budet. Alla pågående stridsåtgärder upphör och inga sympatiåtgärder genomförs.

Informationen nedan är därmed inaktuell men skall ej glömmas.
————————

Sekos strejk har utvidgats och en rad varsel om sympatiåtgärder har lagts av andra förbund.

Jag saknade en sammanställning av vilka som strejkar, var och när, så jag gjorde en sådan, och kommer att uppdatera den om fler varsel kommer. (Hittar ni något fel så skrik).

OBS att arbetare som inte är uttagna i stridsåtgärder har rätt att stå neutrala i konflikten och att inte utföra ”smittat” arbete. Det betyder att man behöver inte (och bör absolut inte) röra vid arbetsuppgifter som skulle ha utförts av strejkande.

Läs gärna mitt tidigare inlägg om tågkonflikten: 2, 3, många Öresundståg.

Stöd och uppmuntra de arbetare som blivit uttagna i strejk och glöm föralldel inte dem som blivit uttagna i sympatiåtgärder. Bland dem kan finnas både de som ropar Äntligen! och de som muttrar: Varför just vi?
Tala om för dem redan nu att de ska vara stolta och har allt stöd! Besök och skicka hälsningar till de berörda arbetarna på olika orter i hela landet.
(Läs även: Klaga där uppe – stöd här nere)

Sekos strejk

Årtal: 2014

2 juni: Öresundståg och Snälltåget
Sekos varsel träder i kraft den 2 juni kl. 03.00 och innebär total arbetsnedläggelse, strejk för samtliga medlemmar inom Öresundståg och Snälltåget.
Svensk Lokförareförening (SLFF) sympatistrejkar samtidigt.

17 juni: Kustpilen
Sekos varsel innebär strejk och total arbetsnedläggelse för Sekos omkring 60 medlemmar inom Kustpilen. Arbetsuppgifterna sätts också i blockad, vilket innebär att ingen annan får utföra arbete som berörs av strejken. Stridsåtgärderna träder i kraft den 17 juni klockan 04.00.

20 juni: Krösatåg och Stockholmståg KB (Pendeltågen)
Seko varslar om stridsåtgärder i form av total arbetsnedläggelse, strejk för samtliga medlemmar som arbetar inom följande företag och verksamhetsområden:
•Veolia Transport Sverige AB, Krösatåg
•Stockholmståg KB (Pendeltågstrafiken)
Stridsåtgärderna träder ikraft den 20 juni 2014 kl. 03.00 och omfattar 142 Seko-medlemmar på Krösatåg och 700 medlemmar inom Stockholmståg.

27 juni: Green Cargo Göteborg och Baneservice Skandinavia
Seko varslar om strejk från och med 27 juni kl 14.00 på godsterminaler för lastning och lossning i Göteborgsområdet och kommer innebära att godstransporterna på järnväg till och från Göteborgs hamn kraftigt begränsas. Varslet berör cirka 70 Seko-medlemmar på dels Green Cargo, Kombiterminalen Göteborg inklusive omlastningsterminalen samt arbetsområde 1722 Kville Göteborg, dels Baneservice Skandinavia AB inom avtalsområdet Spårtrafik.

Sekos samlade information om strejken finns här.

Varslade sympatiåtgärder

SEKO har bett om sympatiåtgärder. Sympatiåtgärderna riktar sig vanligen mot Almega (arbetsgivareförbundet som Veolia ingår i) och om möjligt inom transportsektorn/infrastruktur. De varslade sympatistrejkerna är i dagsläget små, men viktiga.

Datum anger när varslen träder i kraft, dvs när strejkerna börjar:

23 juni: Elektrikerförbundet
Svenska Elektrikerförbundet varslar från och med den 23 juni 2014 klockan 05:00
om total nedläggelse av arbete som utförs av anställda inom Installationsavtalets tillämpningsområde på Tanum Shoppingcenter, Tanumshede.

25 juni: Hotell- och Restaurang
HRF varslar om sympatiåtgårder gällande LSG Skychef i Sverige, vilket omfattar Arlanda, Centralstationerna i Göteborg, Stockholm och Malmö samt LSG Skychef Malmös anläggning i Fosie. Varslet omfattar alla anställda men endast de arbetsuppgifter som rör catering till SJ:s tåg. Varslet är en blockad av arbetsuppgifter när det gäller tillagning, leverans, ompackning och lastning av måltider och livsmedel till SJ. Åtgärderna träder ikraft den 25 juni 04.00

25 juni: Fastighets
Fastighetsanställdas förbund varslar om total arbetsnedläggelse och blockad mot allt arbete som utförs av anställda inom Serviceentreprenadavtalet vid ISS Facility Services AB på Billerud Korsnäs Gävle/Frövi AB

26 juni: IF Metall
IF Metall varslar om total arbetsnedläggelse från den 26 juni klockan 07.00 på verkstaden hos Strömma Turism & sjöfart.

26 juni: GS (Grafikerna+Skogs o trä)
Sympativarslet berör Strålfors Svenska AB och omfattar blockad mot allt arbete med Skånetrafikens biljettsystem, det s.k. Jojo kortet och produktion av SJ biljetter. Åtgärderna träder i kraft 2014-06-26, kl. 06.00.

30 juni: Kommunal
Sympativarslet omfattar dem som arbetar med storstädning på Lunds Universitetssjukhus i Lund. Konflikten träder i kraft klockan 00.00 måndag den 30 juni.

27 juni: Livs
Varslet om arbetsnedläggelse och blockad gäller allt arbete som utförs av personal som är anställda av Adecco och hyrs ut till Marabou, Mondelez International, i Upplands Väsby. Varslet träder i kraft den 27 juni klockan 05.00.

30 juni: Målareförbundet
Målareförbundet varslar om total nedläggelse av arbete som utförs av anställda inom lacksavtalets tillämpningsområde på MPA Rostskydd Måleriproduktion AB, i Västerås. Varslet träder i kraft klockan 7:00 den 30 juni 2014. Varslet berör sex arbetsställen i Västerås.

1 juli: Transport
Konfliktåtgärden träder i kraft klockan 00.00 tisdagen den 1 juli och gäller ett 20-tal anställda vid G4S som sköter biljettkontrollen på Skånetrafikens tåg i Skåne län.

1 juli: Byggnads
Varsel om strejk och blockad från 1 juli kl 06.00 på följande arbetsplatser:
Bygg: Byggmästare Englund i Kiruna, NCC Construction i Oskarshamn, Lientab i Tanumshede
VVS: Bravida Sverige i Växjö, Imtech VVS-teknik i Tanumshede
Plåt: Deje Husplåti Deje, Lillåns Bleck o Plåt i Örebro, Storfors Plåtslageri i Piteå, Winther Bygg i Örnsköldsvik

1 juli: Handels
Varslet om strejk berör samtliga lageranställda vid fryshusföretaget Bring Frigo på arbetsplatser i Helsingborg, Staffanstorp, Jordbro och Johanneshov. Konflikten bryter ut den 1 juli klockan 05.00.

1 juli: Elektrikerförbundet
Utökade sympatiåtgärder fr.o.m. 1 juli kl 05:00. Strejk inom Larm- och Säkerhetsavtalets tillämpningsområde. Stanley Security Sverige AB omfattas av arbetsnedläggelse och arbetsblockad. Affärsområdet Brand och Bank omfattas inte. SA Bevakning AB omfattas av arbetsnedläggelse och arbetsblockad.

2 juli: Pappers
Pappers varslar om blockad av nyinhyrning av personal vid samtliga enheter på Pappers område anslutna till föreningen Sveriges Skogsindustrier. Vidare tas de medlemmar i Pappers som är anställda i bemanningsföretag anslutna till Almega och som är uthyrda till företag anslutna till Sveriges Skogsindustrier ut i strejk. Arbetsplatser bl.a. SCA Lilla Edet, ABB Figeholm och Fitesa i Norrköping.
Stridsåtgärderna träder i kraft onsdagen den 2 juli klockan 06.00.

SAC-Syndikalisterna
har meddelat SEKO att deras medlemmar följer de stridsåtgärder som beslutats av SEKO och sympatiåtgärderna från andra förbund. De lägger egna varsel motsvarande varslen ovan.

 
3 kommentarer

Publicerat av på 17 juni, 2014 i Osäkra anställningar, Tåg

 

2, 3, många Öresundståg

sparet

Inlagt 11 juni 2014

Veolia har lagt ett orimligt lågt bud på Öresundstågstrafiken och vunnit upphandlingen. Försöker nu ro hem det – med vinst – genom att dra ner på personal, säga upp många och erbjuda dem jobb till sämre villkor, t.ex. timanställningar och deltider. Det är en koncentrerad bild av vad som hänt och händer på hela arbetsmarknaden, även om det inte alltid sker så direkt och provokativt som i detta fall.

Hur har vi hamnat här?

Centrala förhandlingar på svensk arbetsmarknad har i många år varit ren byteshandel. I utbyte mot löneökningar har arbetsgivarna fått lättnader i anställningsskydd och arbetstidsregler. Flexibilitet som det kallas – och som betyder att chefen får mer makt över hur du ska leva ditt liv, och du själv får mindre.
Möjligheten att anställa hur många som helst på visstid (dvs som timanställda eller tidsbegränsat anställda) utan att behöva ha något särskilt skäl, togs t.ex. in i de flesta kollektivavtal innan möjligheten togs in i LAS. Hade det inte skett, så hade inte heller LAS ändrats. Alla såna förändringar börjar på arbetsplatserna.
(Anställningstryggheten är död – men var är mordplatsen?)

Samtidigt sker inom många sektorer, t.ex. tågtrafiken, upphandlingar där lägsta anbud vinner, även när det är orimligt lågt. Och skyddet för anställda vid övergång av verksamhet funkar inte, det finns för många kryphål.

Eftersom vinstintresset fortfarande är drivande, så måste de orimligt låga anbuden kompenseras av orimligt nedpressade villkor. Till slaveriets gräns. För vad är det att ha ett jobb men inte kunna försörja sig på det, att tvingas vara oavbrutet tillgänglig utan ersättning och hela tiden vara beredd på att springa när chefen kallar?

Arbetsgivarna har tjänat fetvinsten på att a) ha så kort bemanning som möjligt b) hålla arbetare så osäkra som möjligt. De har vunnit mycket mer på det än vad löneökningarna har kostat. Det är klart att det sitter hårt åt att de ska släppa ifrån sig sådant som de så smart bytt till sig. Bytt är bytt liksom. Men reaktionen kommer när människor till sist inte accepterar att de och deras dagliga liv ska vara bytesvara på detta sätt. Det är på tiden. Byteshandeln drabbar både individerna och hela samhället  – mer arbetslöshet, mer ohälsa, sämre samhällsfunktioner.

Varför strejk?

Man bör hålla hårt på de rättigheter som fortfarande finns i anställningsskyddet. Men att förlita sig på formella lagar och regler räcker inte. Arbetsdomstolen dömde häromsistens att SJ gjorde rätt då tvingade tågstädarna att söka sina egna jobb efter att städningen några år varit utlagd på en firma. AD dömde också att det inte var åldersdiskriminering när trotjänarna (och de fackligt aktiva) inte fick tillbaka sina jobb.

SEKO förlorade tvisten. Var det fel av SEKO att stämma SJ till AD? Nej det tycker jag inte. Men det är helt uppenbart att det krävs andra sorters strider. Regelverket har som sagt för många kryphål och vi står sällan starkare i Arbetsdomstolen än vi gör på arbetsplatserna.
Det har SEKO fått känna av och det kanske bidrar till att de nu tar till hårdare metoder när förhandlingar inte räcker, och arbetsgivarna blåljuger om varför de ”måste” timanställa. Men att facket verkligen tog ut sina medlemmar i strejk beror säkerligen på att de anställda på Öresundstågen själva, anonymt men öppet på Öresundstågsbloggen började diskutera och planera för vild strejk. Utan att be om lov. Strejkvarslet kom inte därför att arbetarna ställde krav på facket utan därför att det fanns ett hot/löfte om självständigt agerande, riktat mot arbetsgivaren.

Vad gör vi mer?

Det finns ett starkt stöd för tågstrejken, trots att den slår hårt, t.ex. för alla som får svårt att ta sig till jobbet. (Klaga där uppe, stöd här nere.) Men Veolia har också ett starkt stöd, ett starkt tryck på sig från alla andra arbetsgivare och Svenskt Näringsliv, att inte vika för strejken.

Jag säger som jag sa om Lagenastriden, strejken som bröt ut när företaget Lagena bytte ut direktanställningar mot bemanningsanställningar: Lagenaarbetarna tog strid när de förstod att det kommer ingen riddare på vit häst och räddar dem. Men företaget Lagena hade hela arbetsgivarsidan i ryggen och SN över sig som en hök: Vik inte! För då måste vi också vika!
Lagenaarbetarna tog modigt striden. Och efter ett tag började många betrakta Lagenakollektivet som en riddare på vit häst som skulle rädda alla andra. Att det skulle räcka. Då spelade de arbetsgivarna i händerna. För om arbetsgivarna genomför försämringar av liknande typ på 10000 arbetsplatser och arbetarna modigt tar strid på 1 av dem, men inte på de övriga 9999, då sitter arbetsgivarna fortfarande säkert, oavsett hur mycket vi hurrar för de modiga.

2, 3, många

Lagenaarbetarna vann inte sin strid, men den fick några andra arbetsgivare att ställa in sina planer på att byta anställningar mot bemanning, de var rädda för strejk. Det var en bra effekt, men kortvarig. Det behövs 2, 3, många Lagena för att verkligen få stopp på bemanningseländet.

Jag säger samma nu: Det krävs 2, 3, många Öresundståg för att verkligen få stopp på timmis- och visstidseländet. Det absolut bästa stödet till arbetarna på Öresundståg och till oss alla är att vi tar strid på fler ställen och på fler nivåer. Fler fack än SEKO behöver ta striden, i sympati med SEKO och strejken på Öresundståg, men också direkt inom sina egna branscher.

Du kan ta striden också där du är, på din nivå, på golvet. Acceptera inte att arbetskamrater går på osäkra anställningar bara för att. Snacka ihop er och säg ifrån. Se till att det inte funkar när arbetsstyrkan skärs ner, i stället för att springa benen av er för att rädda situationen. Det påverkar både fack och arbetsgivarorganisationer mer än om vi i ord ”ställer krav på facket”. Om ni t.ex. har en timmis som behövs nästan hela tiden, säg till att ni vill att hen ska bli heltidsanställd. Spelar det ingen större roll att ni säger ifrån om 1 person? Jo det gör det – när det händer på många ställen. Förstå effekten, makten i om detta börjar hända på väldigt många arbetsplatser. Spridningseffekten mellan arbetsplatserna och uppåt. Det är sånt som får tåget att vända.

Allt stöd till tågvärdar och lokförare, allt stöd till SEKO då de tar striden. Och allt stöd till de kommande 2, 3, många Öresundståg, i hela samhället, som ska slå till bromsen.

/11 juni 2014

Min analys av avtalet som skrevs efter strejken finns här: Efter tågstrejken – varning för klipp och klistra.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 11 juni, 2014 i Osäkra anställningar, Tåg

 

Sjuksköterskornas kampvåg rullar vidare

Inte-under_25000

Inlagt 22 april 2014

Nu på torsdag är det åter dags för sjuksköterskestudenternas vårmanifestationer, som i år, 2014, förstås går under parollen Inte under 25000. (Aktuell lista längre ner i detta inlägg!)

Jag har följt och skrivit om sjuksköterskestudenternas lönekamp sedan hösten 2011. (Alla inläggen finns i kategorin Arbetslivet – vården här på bloggen.) Det är härligt att se att kampen fortsätter, årskull för årskull, och framför allt att den pågår 365 dagar om året, vid varje tillfälle då någon tackar nej till ett jobb med för låg lön. Jag är också övertygad om att de nyexade studenternas kamp har bidragit till att kampvågor rullar vidare inom hela vårdsektorn.

De sjuksköterskor som redan är ute i arbete till för låga löner, börjar också mullra och ställa krav. Om inte förr, så reagerar de när nya arbetskamrater kommer in på högre lön, och det leder till att också de ”gamla” kräver sitt. Kollektiva uppsägningsaktioner har blivit allt vanligare. Detta är en förväntad och alldeles utmärkt konsekvens av studenternas kamp. Även andra yrkesgrupper i vården påverkas och inspireras att ställa krav och tacka nej till det som inte duger.

En annan rullande våg är den som uppstår därför att de nyexade som kommer in på olika arbetsplatser, med erfarenheten från lönekampen i ryggen, de kommer också att ha närmare till att snacka ihop sig med sina kollegor och ta strid för inte bara bättre löner utan också bättre bemanning och bättre arbetsmiljö.

Sjuksköterskekampen bekräftar en viktig sanning: Vi kan inte få något annat än det vi själva är beredda att slåss för!

Ett tips: I antologin Hopskrivet finns en lärorik berättelse ”inifrån kampen” av studenten, numera sjuksköterskan, Ulrika Blumfelds om hur det gick till när stockholmstudenterna började organisera sig, hur de använde sig av både hemliga och öppna facebokgrupper och hur de stöttade varandra för att få med så många som möjligt och kunna agera kollektivt.

Aktuella 25000-manifestationer (så långt jag vet)!

Alla genomförs torsdag den 24 april 2014 om det inte står något annat.

Göteborg: Götaplatsen kl 16.30  Facebookevent

Kalmar: Larmtorget 16:30 Facebookevent

Linköping: Gyllentorget kl 17.00  Facebookevent

Lund: Stortorget 16:30  Facebookevent

Stockholm: Södermalmstorg (Slussen) kl 17.00  Facebookevent

Umeå: Apberget OBS datum: 26/4. kl 13.30  Facebookevent

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 22 april, 2014 i Vård och omsorg

 

Nedmonteringen började långt före 2006

Inlagt 9 januari 2014

Den samhällsutveckling vi ser de sorgliga frukterna av idag, påbörjades inte år 2006 då alliansen vann riksdagsvalet. Nedmonteringen hade då pågått i åtminstone tio-femton år. Alliansregeringen var inte startskottet utan snarare en följd av nedförsbacken, och förstås en intensifiering, en ännu brantare backe.

Den artikel som jag klistrar in här skrev jag 1996 och försökte få in i flera dagstidningar, bland andra Aftonbladet. Den refuserades överallt. Sen togs den in på LO-tidningens kultursida i nr 17/98. Varför på kultursidan? Därför att kulturredaktören tyckte den var intressant, antar jag. Och på kultursidan kan man få vara lite eljest även i en facklig tidning.
Den diskussion jag efterfrågade, blev det dock inte mycket av. Den behövs fortfarande, så att vi inte tror att regeringsbyte räcker.

Folk och bullar

Ett inlägg i debatten om ”nödvändiga nedskärningar”. 

Många arbetsgivare, inom både den privata och den offentliga sektorn, har genomfört nedskärningar som inte motiverats av motsvarande ”arbetsbrist”. Färre människor ska klara jobbet. Vissa arbetsuppgifter blir aldrig utförda, andra kan inte bli utförda på bästa sätt. På vårdhemmet hinner man inte vända patienterna tillräckligt ofta. I livsmedelsbutiken hinner man inte hålla rent. Nedskärningarna har fått konsekvenser som det betraktas som illojalt mot arbetsgivaren att ”avslöja”! Men arbetsgivaren har förmodligen fått veta i förväg av de  anställda, att de inte kommer att kunna bibehålla kvaliten. Yrkeskunnande och yrkesstolthet har nonchalerats på ett synnerligen illojalt sätt.
I pausrum och på fackföreningsexpeditioner har man suckat Såna är tiderna. Även om många ändå protesterat och förhandlat efter bästa förmåga, så har man inte trott sig om att kunna stoppa utvecklingen.
På min arbetsplats – ett storbageri – ställdes vi 1995 inför en planerad nedskärning som skulle göra en fjärdedel av arbetskamraterna arbetslösa och förhindra resten av oss att göra ett bra jobb. Om inte planen accepterades skulle produktionen läggas ned. Men våra medlemmar vägrade acceptera att Såna är tiderna. När arbetsgivaren ensidigt avslutade de lokala förhandlingarna, genomfördes en vild strejk. De strejkande anmäldes till AD och fick böta 2400 kronor var. Men det vägde lätt i jämförelse med att planen stoppades  efter fortsatta förhandlingar. Ingen fick sparken och möjligheten att göra ett bra jobb blev kvar.
Vi tog vårt samhällsansvar.  Och då är det ändå bara BULLAR vi vårdar oss om!  Om det hade varit FOLK så hade vår ilska, och vår övertygelse att orimliga nedskärningar måste stoppas, varit ännu mera befogad. Hade fler reagerat som vi och vägrat acceptera nedskärningar som omöjliggör ett väl utfört arbete, skulle det ha förhindrat en skrämmande utveckling.
Försämringen av vården är kanske den otäckaste konsekvensen av utvecklingen, men den är inte något unikt. Det handlar om en allmän urartning av stora delar av svenskt arbetsliv. Förutom att för få ska klara jobben, har många fast anställda bytts ut mot tillfälligt anställda och inhyrd arbetskraft.  Den flexibilitet och följsamhet som arbetsgivaren uppnått försämrar ytterligare kvalitén i arbetet. Den som inte vet om hon får jobba nästa månad kan knappast engagera sig i det långsiktiga arbetsresultatet utan ställer snarare upp på vad som  helst – även om det innebär ett dåligt utfört jobb. Ofta har eländet förvärrats av omorganisationer och nyordningar som visserligen givit en rad leende konsulter arbete, men som rivit upp och tunnat ut den erfarenhet och kontinuitet som är en förutsättning för kvalitet.
Allt detta har tillåtits i en land som sägs ha världens starkaste fackföreningsrörelse!  Borde vi inte diskutera varför?

På bilden syns några av de strejkande utanför Stockholmsbagarn under den strid 1995 som berörs i artikeln. Uppdatering 2023: Nu finns också en berättelse om den striden på den nya hemsidan Hopsnackat med mera: En strejk under 1990-talets kris)

strejk1995

Not: Artikeln har också varit publicerad i artikelsamlingen Folk och andra bullar 2001.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 9 januari, 2014 i Blandat, Hur det ligger till, LAS

 

Arvet – Hamnfyrans unika tidslinje på nätet

Inlagt 26 december 2013

Farsta tidningsbud fackklubb 10 år. Postettan kräver – minnesskrift 1940-2000. Målarna i Göteborg – en hundraårskrönika. Några av de fackligt/historiska böcker i min bokhylla som jag kanske inte så ofta bläddrar i men som står där med stolthet. De är minnesskrifter över organiseringen, över det som gjorts och alla de som gjorde det. De påminner också om nuet och framtiden, där vi bygger vidare på det som gjorts men också måste ifrågasätta var vi hamnat och vad som nu bör göras.

I dagarna släpptes en facklig minnesskrift, som är (såvitt jag vet) helt unik till sin uppbyggnad. Det är Svenska Hamnarbetarförbundets avdelning 4 Göteborg som presenterar hemsidan Arvet.

Här hittar du hela Arvet! (öppnas i nytt fönster/flik)

I Arvet bläddrar man inte, man klickar sig fram på tidslinjen och hittar bilder, film och text om händelser i stuveri- och hamnarbetarnas historia som exempelvis Bombningen av Amalthea 1908, Skotten i Ådalen 1931, Vild strejk 1954, Svenska Hamnarbetareförbundet bildas 1972, Första kvinnorna på kajen 1990, Kampen för jobben 2009. I bildarkivet ryms också mängder av vardagliga bilder från kajerna, ett gemensamt album för alla dem som jobbat där och för deras släkt och vänner.

En av 10695 bilder i det digitaliserade arkivet – Hamnarbetare på väg till arbetsdomstolen 1978:

Hamnfyran_arvet_imgf070

Hamnfyran skriver:

”Arvet är ett sökbart digitalt arkiv som i skrivande stund innehåller över 11 000 fotografier samt filmer och ljudklipp föreställande allt från vardagligt hamnarbete till fackliga konflikter. I dokumentarkivet finns Hamnarbetarförbundet Göteborgs 41-åriga historia bevarad i över 7000 dokument, som behandlar ett litet fackförbunds kamp för sina medlemmars intressen och solidaritetsarbete världen över.

Stora delar av materialet är helt unikt, insamlat bland medlemmar och sympatisörer under decennier. Vi hoppas att Arvet ska kunna bli en referenspunkt för forskare och fackliga aktivister men också för anhöriga och vänner till alla de tiotusentals människor som jobbat på Göteborgs kajer genom åren.”

Unik är också översättningen till 22 olika språk. Vilket jobb!

Det är roligt att se nätets möjligheter användas på detta sätt. Ett viktigt plus i jämförelse med de tryckta minnesskrifterna, förutom möjligheten att hitta alla de dokument och bilder som inte kan rymmas i en bok, är att tidslinjen i Arvet kan förlängas framåt och fyllas på. Det finns plats för framtiden.

Jag vill gärna överlämna en bild som julklapp till Arvet: Sex hamnarbetare sluter upp och visar solidaritet vid sjuksköterskestudenternas ”Inte under 25000”-manifestation den 24 april 2013. Plats: Slussen i Stockholm.

2013-04-24 ssk-demo (1)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 26 december, 2013 i Hamn, Kultursidan

 

Våldsangrepp mot järnvägsarbetare som strejkar mot privatisering i Sydkorea

manifestants_seoul_
(Info in english down the page)
Inlagt 23 december 2013Sydkoreanska järnvägsarbetare strejkar sedan 9 december mot privatisering av järnvägen. De gick ut i strejk trots att de befarade våldsangrepp från regeringen, som skett vid tidigare strejker. Polis…en har nu stormat högkvarteret för den koreanska fackliga samorganisationen (KCTU) för första gången sedan facket blev lagligt 1999. De krossade glasdörrar, anföll med pepparspray och arresterade över 100 fackliga aktivister, men hittade inte de sedan tidigare gömda ledarna för de strejkande järnvägsarbetarna. KCTU har beslutat att kalla till generalstrejk den 28 december. I internationella medier står ingenting om dessa händelser.  De koreanska arbetarna kämpar både mot nyliberal privatisering och för den grundläggande mänskliga rättigheten att strejka. Vill du stödja dem, kan du skicka ett meddelande till den koreanska regeringen via Labourstart: http://bit.ly/1aUdMGq

In English:
South Korean railway workers strike since December 9 against the privatization of the railways. They went on strike even though they feared violent attacks by the government, which occurred at previous strikes. Now the police stormed the headquarters of the Korean Confederation of Trade Unions ( KCTU ) for the first time since the union became legal in 1999. They smashed glass doors, attacked with pepper spray and arrested more than 100 union activists , but did not find the previously hidden leaders of the striking railroad workers. KCTU has decided to call for a general strike on December 28. The international media says nothing about these events. The Korean workers are struggling both against neo-liberal privatization and for the fundamental human right to strike. To support them, you can send a message to the Korean Government through the Labour Start: http://bit.ly/1aUdMGq
Please share.
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 23 december, 2013 i Blandat

 

Om barnmorskeuppror och annan vårdkamp

julkrubba

Inlagt 26 november 2013

Om en vecka, tisdag den 3 december kl 16, genomför Stockholms Barnmorskor Julspel och Manifestation (facebookevent, öppnas i nytt fönster/flik) utanför landstingshuset på Hantverkargatan 45 i Stockholm, i samband med landstingsfullmäktigemöte.

Gå dit om du kan och stöd de kämpande barnmorskorna!

Det händer mycket nu i barnmorskeupproret. Uppåt 40 barnmorskor har sagt upp sig från BB Stockholm för att istället börja arbeta på BB Sophia, som öppnar i början av 2014, och som betalar rejält mycket bättre. Samtidigt understryker barnmorskorna att öppnandet av BB Sophia inte räddar situationen med för få barnmorskor i Stockholm – det blir ett nollsummespel.

Stockholms barnmorskor kräver förutsättningar för trygg och säker vård. Så här skriver de på facebooksidan Stöd barnmorskornas kamp (öppnas i nytt fönster/flik):

Stöd oss barnmorskor i kampen för en god vård för varje kvinna.

Vi kan inte längre ge den vård och omsorg som bygger på evidens och beprövad erfarenhet. All forskning visar att en närvarande barnmorska hos den födande kvinnan minskar risken för komplikationer som större blödningar, bristningar, utdraget förlopp, sugklocka och kejsarsnitt.

Forskning och beprövad erfarenhet visar att vi borde vara en barnmorska per födande kvinna. En barnmorska i Sverige idag kan ha upp till tre kvinnor i fullt värkarbete samtidigt. För det mesta springer vi mellan flera födande kvinnor. Telefonen ringer hela tiden och vi måste omedelbart avgöra vem som behöver komma in till förlossningen och vem som kan vara hemma några timmar till.

Jag har placerat det här blogginlägget i kategorin Arbetslivet – vården. Den kategorin hette förut Arbetslivet – inte under 24000. Men kamper sprider sig så nu fick det bli namnbyte.
Sjuksköterskestudenterna fortsätter att kollektivt tacka nej till jobb med för låg lön.
Sjuksköterskor säger upp sig kollektivt då deras villkor försämras. Som t.ex. sjuksköterskorna på barnintensiven i Lund som sade upp sig i vintras. De vann striden, fick tillbaka sina villkor och de flesta återtog sina uppsägningar.
Det kommer mera, och från fler yrkesgrupper i vården, det törs jag lova. Aktionerna har tyngd. Enstaka personer som klagar, tackar nej eller säger upp sig, de märks inte mycket. Men de kollektiva aktionerna märks och tvingar fram förändringar. De förändringarna kommer också oss patienter tillgodo. Och patienter/anhöriga är vi alla, från födseln och genom hela livet. Vi behöver barnmorskor, sjuksköterskor, undersköterskor och alla andra som arbetar i vården. Vi behöver att många vill ta dessa jobb och att de har bra arbetsvillkor. Kampen gäller också oss, i allra högsta grad!

 
4 kommentarer

Publicerat av på 26 november, 2013 i Vård och omsorg

 

Vi ses i morgon!

Nu är det slutsnackat – att sätta ord på arbetsplatskampen. Det är rubriken på vår programpunkt inom Socialistiskt Forum lördag den 23 november 2013 i ABF-huset, där årets tema är Ta språket tillbaka.

Lokal: Brantingrummet, plan 1, ABF-huset i Stockholm, Sveavägen 41

Tid: 16.45 – 18.00 lördag 23 november 2013

I bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen riktar vi oss inte uppåt eller utåt för att slå larm eller be om hjälp. Vi riktar oss till varandra. Vi använder orden för att utbyta och sprida erfarenheter av att använda och utveckla kollektiv styrka tillsammans med arbetskamrater och kollegor.

I den kommande antologin Slutsnackat, nr 3 i serien efter Hopsnackat och Hopskrivet. berättar vi om erfarenheter av att ta strid tillsammans på olika sätt. Boken går i tryck nästa år.
Under programpunkten på Socialistiskt Forum utlovas smakprov ur Slutsnackat: Vad sägs om strejk i hemtjänsten och på blöjfabriken, jobba-enligt-regelboken-aktion i sopsvängen, och kanske något om kollektiv uppsägning som stridsmetod?

Böckerna Hopnackat och Hopskrivet kommer att finnas till försäljning dels i samband med vår programpunkt, dels under dagen vid Föreningen Arbetarskrivares bokbord.

Facebookevent för vår programpunkt

Rekommenderar även Föreningen Arbetarskrivares programpunkt!

Facebookevent för hela Socialistiskt Forum
robertnyberg_strejkar
Teckning: Robert Nyberg

 

Finns yttrandefrihet på arbetsplatsen?

Inlagt 18 november 2013

Uppdaterat 19/11 2013 med tid och plats för protesten på torsdag

Yttrandefrihet är ett hett ämne som diskuteras vitt och brett. Men sällan talas det om att det är på våra arbetsplatser som yttrandefriheten är mest begränsad och hotad.
Vill du göra något åt den saken – stöd Atbin och Iraj. T.ex. aktivt på torsdag.

demokrati
Bild från facebookgruppen Stöd personalens kamp mot förtryck i Partille Kommun

Den 30 mars i år skrev jag om pedagoger på ett LSS-boende i Partille som dragit igång en förening och tidning med namnet Pedagogiskt Arbete – och om att två av dessa engagerade pedagoger, Atbin Kyan och Iraj Yekerusta, blivit avstängda från sitt arbete. För att ha misskött sitt arbete? Nej. För att ha varit elaka mot de boende? Nej. För att en av dem skrivit ett kritiskt brev till kommunens ansvariga politiker? Ja.

Här är mitt tidigare blogginlägg: Lojalitet uppåt eller nedåt? Om de avstängda pedagogerna i Partille.

Hur har det gått sen? Jo, de två pedagogerna är fortfarande avstängda. Här följer information från stödnätverket för Atbin och Iraj.

Detta har hänt

För ett ca ett halvår sedan blev Atbin Kyan, skyddsombud vid LSS-boendet Mellbygården i Partille, avstängd från sitt jobb. Detta på grund av ett kritiskt brev han skrivit till kommunen, i vilket han påtalade missförhållanden på arbetsplatsen som pågått under en lång tid.

I samband med brevet fick hans kollega Iraj Yekerusta frågan om han höll med om kritiken som kom från hans kollega och landsman (sic!). När han svarade jakande på detta blev även Iraj avstängd.

Sedan dess har förhandlingar pågått, för Irajs del genom fackförbundet vision och för Atbins del, kommunal. Det har också anordnats stödaktioner i bland annat göteborg, stockholm och umeå.

Den senaste tiden har fallet Atbin och Iraj uppmärksammats, både i media och i samband med att Atbin och Iraj fick civilkuragpriset som varje år delas ut till minne av den mördade fackföreningsaktivisten Björn Söderberg, för sin kamp för yttrandefrihet på jobbet.

Fallet Atbin och Iraj har också lett till att en bredare kritik – från bl.a. lärare och personal på boenden – mot Partille kommuns sätt att sköta personalpolitik offentlig verksamhet kommit fram. Det som började som ett försök att tysta kritiska röster har istället väckt en kör av kritik. Det planeras nu både demonstration i Partille tillsammans med andra missnöjda grupper, och en gemensam träffpunkt för folk som arbetar inom Partille kommun där de kan vädra sin kritik och ta del av varandras erfarenheter och sätt att göra motstånd på.

Den här konflikten håller på att växa till något mycket större. Till en protest mot ett helt sätt att styra samhället, där marknadsmekanismer och nepotism råder även i gemensamt ägd offentlig sektor, på bekostnad av både boende och personal och under täcknamn av New Public Management. Samma tänkande som går igen i allt från utförsäljningar av gemensam egendom till den senaste tidens försök att smygprivatisera den svenska högskolan!

Samling nu på torsdag (21/11) kl 15, Hornsgatan 20 i Stockholm

Så, det som händer nu är att det börjar dra ihop sig till den sista centrala förhandlingen mellan arbetsgivaren och fackörbundet vision, som representerar Iraj. Därför tänkte vi samlas i Stockholm. För att sätta press på förhandlarna och för att uppmärksamma vikten av yttrandefrihet på arbetsplatsen, genom flygbladsutdelning och genom att överlämna en protestlista till Vision och Kommunal med namnunderskrifter mot avstängningen!

De har hittills varit mycket förtegna med var förhandlingarna ska hållas Inte ens den berörda medlemmen har tillgång till den informationen (!). Detta för att undvika uppståndelse.

Vi kommer därför att hålla protesten kl 15.00 på torsdag vid SKLs (arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting) lokaler på Hornsgatan 20, Södermalm. Namnunderskrifterna kommer vi lämna över till SKL och till Vision (på Visions kontor). Facebookevent (öppnas i nytt fönster/flik)

//Stödnätverket för Atbin och Iraj

Några artiklar:
Göteborgsposten
Partille tidning
Göteborgs fria
Tidningen Vision
Arbetaren

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 18 november, 2013 i Blandat

 

Sjuksköterskor ryter: Högre lön och fler arbetskamrater!

2013-10-24 25000-demo

Inlagt 24 oktober 2013

En snabbrapport från dagens manifestation på Slussen i Stockholm för den fortsatta lönekampen och sjusköterskestudenternas överenskommelse att som nyexaminerade inte ta jobb till en lön lägre än 25000 kr per månad.

2013-10-24 17.20.42

Kampen är framgångsrik även om mycket återstår. Många vård-arbetsplatser betalar idag 25000 eller mer. Sjukhusens lönedumpar-kartell börjar vittra sönder. Och det är inte bara ingångslönerna som påverkas – som ett exempel nämndes sjuksköterskor som fått 2-3000 kronors höjning av månadslönen efter tre månaders anställning. Det har också blivit allt vanligare att sjuksköterskor säger upp sig – individuellt eller kollektivt – då de är missnöjda med lön eller andra villkor och byter till en annan vård-arbetsplats om deras krav inte tillgodoses.

2013-10-24 17.23.16 - beskuren

En intressant utveckling som var tydlig vid dagens manifestation, är att inte bara låga löner utan även underbemanningen på arbetsplatserna lyfts fram. Allteftersom studenterna kommer ut på arbetsplatserna, med den gemensamma erfarenheten i ryggen att man kan snacka ihop sig och att kamp lönar sig, så kommer arbetsmiljö och bemanning säkert att bli lika viktiga kampfrågor som lönen. Och även de gamla och yrkeserfarna börjar säga ifrån.
I den slutna facebookgruppen ”Sjuksköterskor ryter ifrån – nu får det vara nog!” är det t.ex. på gång att kräva ökad bemanning på slutenvårdsavdelningarna på sjukhusen.

På twitter kan du hitta hashtaggarna #sskriot och #sskryter.

Alla mina blogginlägg i ämnet hittas i kategorin Arbetslivet – vården

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 oktober, 2013 i Vård och omsorg

 

Ett strategiskt citat och en ny manifestation

Inlagt 10 oktober 2013  (Uppdaterat 18 oktober).

Hösten 2011 ställde de kravet på lägst 24000 i ingångslön. Varje termin sedan dess har nya kullar nyexaminerade sjuksköterskor fortsatt tacka nej till jobb med för låg lön.
Detta är en avgörande skillnad mot tidigare försök att snacka ihop sig om en lägsta ingångslön – en kull entusiaster har tagit striden, men sen har den runnit ut i sanden. Nu är det inte så. Kampen fortsätter och utvecklas.

Citat_Frances_Tuuloskorpi

Nyss hittade jag den här bilden på facebooksidan Stöd våra sjuksköterskor. Texten på bilden är ett citat från mitt tal på Stockholms sjuksköterskestudenters första 24000-manifestation i december 2011. Jag blev glad att citatet har fått nytt liv och att meningen Vi kan inte få något annat än det vi själva är beredda att slåss för kom med. Den inställningen är grundläggande i en folkrörelsestrategi, när vi kämpar tillsammans.

Hela talet som jag höll 2011 finns att läsa här på bloggen i inlägget 24000? Det var då det. Nu höjer vi.

Och snart är det manifestation igen – den 24 oktober 2013 kl 17.00 på Södermalmstorg (Slussen) i Stockholm. Vi ses där!

Vi är vana vid att heja på och visa vårt stöd för tillfälliga strider, bortglömda veckan efter. Men här handlar det om en aktion som är både direkt och uthållig. Stödet från oss andra, alla vi som nån gång i livet är patienter eller anhöriga, det stödet måste också fortsätta, termin för termin.

sskriot_Stockholm_24_oktober_2013

För övrigt håller jag på och samlar ihop berättelser om hur sjuksköterskestudenternas lönekamp fortsätter och sprids i några svenska städer. De kommer, tillsammans med berättelser om andra sätt att sätta ner sin gemensamma elefantfot i arbetslivet (strejk, övertidsblockad, jobba-enligt-regelboken, kollektiv uppsägning…)  att finnas med i den nya antologin Slutsnackat som utkommer 2014. Boken är en uppföljare till Hopsnackat och Hopskrivet och vi förhandspresenterar den på Socialistiskt Forum i Stockholm den 23 november.

Alla inlägg här på bloggen om sjuksköterskestudenternas lönekamp finns i kategorin Arbetslivet – vården

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 10 oktober, 2013 i Vård och omsorg

 

Bussar, vård, kanonkulor

bussbrand

Inlagt 9 juli 2013

Apropå bussbränderna i Uppsala. Jag känner inte till omständigheterna i just det här fallet. Men det får mig osökt att tänka på en av berättelserna, Hjältar och Hot, i antologin Hopskrivet. Jag citerar:

… skyddsombuden stoppade bussar där nödöppnarna inte fungerade. De stoppade 10 bussar på en vecka. Ett skyddsombud blev uppkallad till chefen och kallad ”slashas”.

Skyddsombudet: Vad ska man göra om inte nödöppnarna funkar om det börjar brinna i bussen?

Chefen: Vad ska man göra om det börjar regna kanonkulor?

Faktum är att ofta när ansvariga säger: Vi hade ingen aning… vi ska se över… – så ljuger de. Det är en mycket vanlig situation på arbetsplatser att de anställda tjatar om problem och risker och att cheferna helt enkelt slår dövörat till.

Det är på den punkten ingen skillnad när det gäller bussar, vård eller vilken som helst av alla de sorters arbetsplatser som vårt samhälle består av.

Berättelsen ur Hopskrivet kommer jag följaktligen att tänka på ganska ofta. T.ex. varje gång ansvariga i vården säger: Vi är väl förberedda och kan garantera patienternas säkerhet!

Jaså? tänker jag. Vi hörde ju just vårdpersonalen vittna om motsatsen? Men det är klart, vad ska man göra om det börjar regna kanonkulor.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 9 juli, 2013 i Blandat

 

Dum replik i dålig pjäs

annie_loof

Inlagt 26 maj 2013

Slagsta Glass har anställt fler ungdomar pga halverad restaurangmoms o arbetsgivaravgift. Ytterligare ett bevis! skriver Annie Lööf på twitter.

Fast det är inte sant. I december 2011, precis innan arbetsgivaravgifterna och momsen sänktes, hade Slagsta Glass sex anställda. Ett år senare hade de tre. Däremot har vinstmarginalen ökat rejält.

Läs mer om detta på Alliansfritt idag 2013-05-26: Inte en grej stämmer när Lööf pratar arbetsgivaravgifter och krogmoms

(2014-01-06 lyfter Alliansfritt upp saken igen: Lööf struntar i forskningen – lyssnar hellre på en ”jobbskapare” som halverat sin personal)

Jag brukar sällan skriva bloggtexter om korkade personer i maktposition. Samhällsmotsättningarna handlar ändå inte om personer. Det är liksom ingen idé att byta ut skådisarna om det är pjäsen som är dålig. Men här gäller det dumhet som inte är personlig. Annie Lööf är inte den enda som inte fattar (vill fatta) att när arbetsgivare säger ”Vi har anställt fler” så är det inte säkert att det stämmer. Och även om de inte blåljuger så är det ofta en vit lögn, sanningen är att ”Vi har bytt ut anställda mot andra anställda som är billigare”.

Det finns en parallell. Det är när arbetsgivare säger: om vi bara får flexiblare arbetstidsregler eller om vi bara får lättnader i anställningsskyddet, då kan vi anställa fler. Alla som varit på en arbetsplats vet att flexiblare arbetstidsregler och lättnader i anställningsskyddet används för att man ska kunna få arbetsuppgifterna gjorda av färre personer, på färre timmar. Om arbetsgivarna kan ha folk inne exakt då de vill, utan att behöva ta hänsyn till arbetstidsregler och anställningsskydd, då kan de pressa ner arbetstimmarna och ändå få jobbet gjort. Den pjäsen handlar om skärpt utsugning, inte om att anställa fler.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 26 maj, 2013 i Blandat, Hur det ligger till

 

Limpan, Rosen & Bellman viglar upp.

Inlagt 25 april 2013

Du har väl inte missat att Hopsnackat blir teater?

repetition 2013-02-17

– Det är ett jävla rövarbolag det här, skum skit hela tiden! Sopgubben Rosen är förbannad. (Repetitionsbild)

En timslång föreställning med sopgubbarna Limpan, Rosen & Bellman och deras historier om sopbils-karavan, bingostrejk, kuktillägg, rastmöten, hundar på lagret, inställda bussar, kris i restaurangköket, städarna som stod längst bak och julvörten som fick stanna på kajen.
Det handlar om att snacka ihop sig med sina arbetskamrater – bli uppviglad och glad!

repetition 2013-03-10

Så fick vi då till slut en fläkt… Segerglädje på lagret. (Repetitionsbild)

Några av berättelserna i boken Hopsnackat har blivit en teaterpjäs med samma namn. Och nu ska den ut på turné! Den spelas i Stockholm den 2, 3 och 14 maj, i Norrköping den 7 maj och i Uppsala den 8 maj.
Information om boken (och bokserien som den ingår i), föreställningarna, biljettbokning med mera kan du hitta på bloggen folkrorelselinjen.wordpress.com.
Där kan du också hitta information om hur du ska göra om du vill att Hopsnackat ska spelas i din stad eller för din förening. Det behövs ingen teaterscen.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 25 april, 2013 i Folkrörelsestrategi, Kultursidan, Sopgubbar

 

Fyra bilder och ett tal från 25000-manifestationen.

2013-04-24 ssk-demo (3)

2013-04-24 ssk-demo (5)

2013-04-24 ssk-demo (10)

2013-04-24 ssk-demo (1)

Den här bilden kanske kräver en förklaring – det är ett gäng hamnarbetare som kom till Slussen för att visa sitt stöd för sjuksköterskestudenternas kamp och rimliga löner i vården.

Inlagt 24 april 2013

Här är mitt fem-minuters-tal på demon. Om du har läst min blogg tidigare så kan du blunda och gå vidare, för det här talet innehåller inget nytt, tvärtom, det är samma gamla francestjat som vanligt. But a woman has to do what a woman has to do.

Här stod jag och talade till sjuksköterskestudenterna vid den första manifestationen i december 2011. Och då sa jag bland annat så här:

Jag tror det är viktigt att arbetsgivarna får klart för sig att den här striden inte är en tillfällig dagslända. Även de studenter, som nu är i början av sina utbildningar, är på hugget och kommer att stå på sig. Om arbetsgivarna tror att de kan vänta ut den här årskullen och få billigare arbetskraft sen, då ska de veta att så blir det inte. Nästa år kanske kravet är 25000, så de gör klokt i att passa på att anställa nu för futtiga 24!

Hur kunde jag våga säga så? Jag har sett många många protester och kampanjer som bara blivit tillfälliga dagsländor. Men det märktes att stockholmsstudenternas löneuppror inte bara skulle bli tillfällig dagslända utan en stark, liten men tuff, folkrörelse. Såna har förmåga att överleva. Hur märktes det då? Särskilt på tre saker:

För det första: I arbetslivet får vi inte bättre villkor för att det är synd om oss eller för att någon annan räddar oss. Vi kan inte få något annat än det vi själva är beredda att slåss för. Och det har ni förstått. Ni tvingar fram högre ingångslöner inte genom att be och böna utan genom att tacka nej till jobb med för låg lön. Ni gör förstås annat också – Träffar politiker, manifesterar på torgen, syns i media. Men om ni bara hade gjort sånt, så hade det inte lett nånstans. Era NEJ TACK är grunden och orsaken till att motståndet luckras upp och att de arbetsgivare som fortfarande vägrar ge rätt lön får ta till allt mer desperata och kostsamma och idiotiska räddningsförsök.

För det andra: Ni har förstått att man kan kämpa för sina gemensamma intressen även om man tycker olika om en massa annat. Man behöver inte vara bästa kompisar. Man behöver inte komma överens om ett stort åsiktspaket eller om partipolitiska ståndpunkter. Ni fokuserar på landstingets lönedumpning och de låga lönenivåerna och ni enas kring en bestämd tanke om att ni tillsammans kan göra något åt saken. Och då kan ni det.

För det tredje: Ni försöker få med alla och ni har metoder för det. Ni organiserar er, ni redovisar anställningsintervjuerna för varandra i den slutna facebookgruppen, ni peppar även dom som inte känner sig så modiga och starka. Det är när den blygaste studenten längst bak i salen vågar stå på sig och inte bara den tuffaste längst fram, som det blir en folkrörelse. För när de som står längst bak kommer i rörelse, då driver de alla andra framför sig.

Det här gäller även i ett större perspektiv: Som nyutexaminerade studenter står ni på sätt och vis ”längst ner och längst bak” – vem kunde tro att ni skulle kunna ha något att säga till om? Men ert tryck bakifrån, underifrån, får också dem som står längre fram att komma i rörelse. Tryckvågorna sprider sig genom hela vårdapparaten.

Det kan vi vara tacksamma för, alla vi 99,9% som av och till behöver vård, när vi föds, när vi dör och däremellan. Vi är alla patienter. Det är dags, tycker jag, att alla patientföreningarna lägger sig i utifrån patientintresset och säger till de ansvariga: Vi behöver vårdplatser, vi behöver sjuksköterskor och att fler ska vilja bli sjuksköterskor. Sluta trilskas och se sanningen i vitögat: Rörelsen kan inte stoppas. Underbetalningens tid är slut.

Talet jag höll i dec 2011 finns HÄR.

Alla inlägg på bloggen om 24000-kampen finns i Kategoriarkiv: Arbetslivet – vården.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 april, 2013 i Vård och omsorg

 

Vi är beredda, beredda på att slåss

Inlagt 19 april 2013

Vi kan inte få något annat än det vi själva är beredda att slåss för! det är en de strategiska grundstenar som jag brukar tjata om. Ett gäng som verkligen fattat detta är de kämpande sjuksköterskorna. Det finns även en kampsång som slår fast saken!

Klicka och sjung med: Vi är beredda – Pelle Höglund

På onsdag kan vi andra, vårdarbetare, anhöriga, patienter (vilket vi väl alla blir förr eller senare) visa vårt stöd för kampen. Kolla inlägget 24 april – Inte under 24000/25000 – hela listan!

ssk-demo-bild

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 19 april, 2013 i Kultursidan, Vård och omsorg

 

24 april – Inte under 24000/25000 – hela listan!

Inlagt 11 april 2013

Dags för detta års vårliga manifestation den 24 april 2013! Då samlas de kämpande sjuksköterskestudenterna för att manifestera sin envisa, och allt mer framgångsrika, kamp för rimliga ingångslöner. Säkert kommer också många av deras äldre kollegor att dyka upp. Och så kommer förstås vi andra som hejar på.

Citerar från facebookeventet för manifestationen i Stockholm:

Storsjukhusen bedriver en lönekartell där alla nyutexaminerade sjuksköterskor erbjuds samma ingångslön. Löneutvecklingen för en sjuksköterska är nästintill obefintlig. Inflationen äter upp höjningen vilket innebär att många sjuksköterskor idag har lägre lön än vad de hade som ingångslön för 5 år sedan – det är inte klokt! Därför är ingångslönen så otroligt viktig för oss alla att kämpa för – det är dags att förändra löneläget och synen på sjuksköterskan!

Nya kullar med nyexaminerade sjuksköterskor är på väg ut på arbetsplatserna och de gör som sina föregångare – tackar nej till anställningar för under 24000 i månaden. Åtminstone i Stockholm har kravet nu höjts till 25000! Allt fler arbetsgivare inser att detta inte var en dagslända som de lugnt kan vänta ut, och allt fler betalar den begärda lägstalönen. De som fortfarande vägrar, brottas med katastrofal underbemanning.

Jag är en av de inbjudna talarna i Stockholm, och det ska bli riktigt kul att åter få tala om den här kampanjen, som jag tycker är ett så bra exempel på en stor liten folkrörelse. (Jag talade också vid den första manifestationen i Stockholm, i december 2011.)

Manifestation i Stockholm

onsdag 24 april 2013:  Södermalmstorg/Slussen kl 17
Facebookevent

2013-04-24 stockholm2

Och i flera städer… också 24 april 2013

(jag kompletterar om jag får tips om fler).

Göteborg

Sahlgrenskas huvudentré kl 16
Facebookevent

2013-04-24 gbg

Uppsala

Samling Biomedicinskt centrum entré (A11) kl 16
Torgmöte på Stora Torget 16.45
Facebookevent

2013-04-24 uppsala

Linköping

Stora Torget, 17.30-19.30
Facebookevent

2013-04-24 linkoping

Lund

Stortorget 17.00
Facebookevent

2013-04-24 lund

—————————————————–

Alla mina blogginlägg om och kring ssk-kampen, från november 2011 och framåt, finns i kategorin Arbetslivet – vården.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 11 april, 2013 i Vård och omsorg

 

Lojalitet uppåt eller nedåt? Om de avstängda pedagogerna i Partille.

Inlagt 30 mars 2013

I Partille utanför Göteborg har två pedagoger blivit avstängda från sitt arbete på ett LSS-boende.

För att ha misskött sitt arbete? Nej. För att ha varit elaka mot de boende? Nej.

För att en av dem skrivit ett kritiskt brev till kommunens ansvariga politiker. Ja.

Kommunen kräver lojalitet uppåt = tystnad.
De berörda pedagogerna utgår istället från sin lojalitet neråt = solidaritet med varandra och med de boende.
En principiellt viktig strid.

Diskussioner om yttrandefrihet tenderar att handla oproportionerligt mycket om rätten att säga elaka saker om andra människor, rätten att vara taskig inom kultursektorn och på internet.
Det är på arbetsplatserna yttrandefriheten är mest beskuren och hotad. Om det talar man inte lika mycket. Just därför.

partille2
Manifestation mot avstängningarna i Partille.

LSS-boende – förvaring eller något mer?

På ett LSS-boende bor personer som omfattas av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, dvs.
1  personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
2 personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder
3  personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.

Hur ska då ett boende för dessa människor fungera? Som förvaring? Eller ska det vara något mer? Att det ska vara något mer tas för givet av personalen på LSS-boendet i Partille. De är ett engagerat arbetarkollektiv med stort intresse för pedagogik.

De har tagit initiativ till en förening som heter Pedagogiskt Arbete. Föreningen verkar för:
* Allas lika värde
* Jämlikhet, delaktighet, mångfald
* Livskvalitet för människor med funktionsskillnader
* Arbetsplatsdemokrati, vilket är en nödvändig del av en fungerande pedagogisk struktur
* Utveckling av metod/arbetssätt som en del i arbetet med individer med funktionsskillnader
(Ur föreningens stadgar)

Nyligen har föreningen kommit ut med det första numret av en egen tidning, som också heter Pedagogiskt Arbete. ”En tidning av personal som ska gynna allas lika värde, livskvalité för människor med funktionsskillnader och arbetsplatsdemokrati.”

Bra va?

Boende och anhöriga uppskattar förmodligen de anställdas engagemang. Och politiker och tjänstemän i Partille kommun kan skatta sig lyckliga som har så engagerad personal!

Men…

… i samma veva som det första numret av Pedagogiskt Arbete kom ut blev skyddsombudet Atbin Kyan avstängd från sitt arbete.

Skälet till avstängningen var att Atbin Kyan i egenskap av skyddsombud hade skrivit ett brev till de ansvariga kommunpolitikerna där han kritiserade arbetsgivarens chefspolicy och riktade skarp kritik mot vård- och omsorgsförvaltningen

Bakgrunden var en chefsfråga. En olämplig chef som tidigare tagits bort från verksamheten, efter att personalen framfört sina klagomål till ansvariga politiker, hade bakvägen fått inflytande över verksamheten igen. Detta upplevdes som ett arbetsmiljöproblem och därför skrev skyddsombudet sitt brev.

Skyddsombudet avstängdes alltså. Dessutom avstängdes boendets pedagogiska vägledare Iraj Yekerusta som visserligen inte undertecknat brevet men som förutsattes tycka som ”sin landsman”! Det gjorde han också, tyckte lika, liksom majoriteten av arbetskamraterna på boendet.

Varför?

Är ett skarpt och kritiskt brev till ansvariga politiker skäl för avstängning från arbetsplatsen? Givetvis inte. Är att tycka lika och vara landsman skäl för avstängning från arbetsplatsen? Givetvis inte.

Det har tydligen även kommunen insett. Nu säger de att avstängningen inte alls beror på brevet till kommunen. De har letat och rotat och hittat anmärkningar – som lätt kan tillbakavisas. (Av typen: Självsvåldigt ändrat arbetstider – fast det i själva verket varit överenskommet med arbetsledningen.)

Kommunens maktfullkomliga agerande slår inte bara mot de två drabbade personerna utan mot hela arbetsgruppen, och i förlängningen givetvis mot de boende och deras anhöriga. Man skrämmer och splittrar. Kanske är det avsikten? Det kan vara så att ett engagerat arbetarkollektiv med de boendes bästa för ögonen är något som väcker irritation och oro i de övre regionerna, fast de borde vara tacksamma.

Facebookgrupp: Stöd personalens kamp mot förtryck i Partille Kommun

 
2 kommentarer

Publicerat av på 30 mars, 2013 i Blandat

 

Äta sova dö eller kämpa tillsammans.

Inlagt 4 mars 2013

Har du sett filmen Äta Sova Dö? I så fall rekommenderar jag att du även ser filmen Fackklubb 459 – Sista striden på Bagarn.

ata_sova_do_affisch    fackklubb459_affisch

Fackklubb 459 är en dokumentärfilm. Grundmaterialet är många många timmars film som togs, natt och dag, under år 2003 på Bagarn – brödfabriken Stockholmsbagarn – året innan arbetsplatsen lades ner. Allt är äkta och utan några arrangerade scener, men filmen har en regissör, Susanna Edwards. Den som väljer vad som ska klippas ihop av ett stort filmmaterial till en 90 minuters film präglar naturligtvis slutresultatet. Jag har lite synpunkter på urvalet, jag tycker t.ex. att det är onödigt stort fokus på mig (jag var klubbordförande på fabriken). Men många som sett filmen har tröstat mig med att man ändå ser tydligt att det är det kollektiva agerandet och sammanhållningen på arbetsplatsen som är vår styrka.

Jag känner igen mig när jag ser Äta Sova Dö. Typen av arbetsplats, miljön i en livsmedelsindustri. Sammansättningen av människor, den stora andelen invandrare, alla språken, de roliga och speciella individerna.

Det jag inte känner igen mig i är situationen som uppstår när uppsägningshoten kommer. Hur individerna står ensamma i Äta Sova Dö, hur den stackars klubbordföranden går runt i lokalen som en lieman och plockar ut en och en av de stackars arbetskamrater som blivit utvalda att få sparken.
Vi på Bagarn hade turordordningslistan på väggen, diskuterade och röstade om hur vi skulle göra, slogs tillsammans för bättre villkor och nya jobb. Och vann mycket. Vi var inte någon annan sorts människor än de som porträtteras i Äta Sova Dö. Men vi hade vanor, metoder för att använda vår kollektiva styrka, som kom till nytta även i en ”hopplös” situation.

Fackklubb 459 fick positiva recensioner när den kom år 2004, men väckte inte särskilt mycket uppmärksamhet.
Det har hänt en del sedan 2004 – nu talar man mer om klass, och om hur det ser ut på arbetsplatserna, i det s.k. offentliga samtalet. Fackklubb 459 borde, precis som Äta Sova Dö, kunna komma till sin rätt. Idag.

Det kan födas många intressanta tankar och diskussioner om mänsklig sammanhållning, möjlig styrka och fackliga metoder om man ser båda dessa filmer och deras likheter och skillnader.

Fackklubb 459 kan man köpa på nätet, t.ex. genom Folkets Dvd.
Man kan även få tag på den via hopsnackat (at) bredband.net
Filmen finns också att se på Youtube, dock uppdelad i 10 avsnitt. Här hittar du det första avsnittet.

 

Bussförarna, Arriva och samarbetsavtalet

Inlagt 14 februari 2013

Den pågående och hårdnande konflikten mellan Arriva å ena sidan och bussförarna i Råstagaraget (och, förmodar jag, bussresenärerna i deras område) å andra sidan, är värd att följa.

Här är två korta reportage (text och film) från ABC-nyheterna igår och idag:

Förarnas protestmöte mot Arriva.

Facket på väg säga upp avtal med Arriva.

Jag tycker att nyhetsinslagen talar bra för sig själva.
Men jag vill passa på att kommentera en detalj som faller i ögonen i dagens artikel.

Kommunal överväger att säga upp samarbetsavtalet med Arriva. ”… det gör att våra förtroendevalda och fackliga företrädare kan tvista mycket snabbare och vi kan begära förhandling i olika frågor på ett mycket mer effektivt sätt” säger förhandlingschefen på Kommunal.

Samarbetsavtal av olika slag framställs ofta som något som skulle vara bra för de anställda och facket. Men så är det inte. Det är försämringar, försvagningar som facket har gått med på. Samarbetsavtal innebär i praktiken att arbetsgivarna återtar kontrollen och slipper det mer ”jämställda” partsförhållandet som föreligger vid t.ex. en förhandling.
Ur facklig synvinkel är vi effektivare utan samarbetsavtal. Det erkänner alltså även Kommunals förhandlingschef, som en självklarhet.
Och jag kan tillägga: Ju mindre sådant, desto bättre.

buss

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 14 februari, 2013 i Blandat

 

24000? Det var då det. Nu höjer vi.

Inlagt 25 januari 2013

Tillfälliga kampanjer för någon yrkesgrupp eller något arbetarkollektiv, har vi sett komma och gå. Det kan vara motiverat av en tillfällig konflikt. Men ofta är en kampanj något som inte leder så långt, och som arbetsgivarna har lärt sig att de kan vänta ut.

Faktiskt kan muller från arbetarkollektivet/yrkesgruppen självt verka betydligt mer hotfullt och verksamt än en tillfällig mediahype, en demonstration, en namninsamling, sånt som man vet att det kommer, peekar – och försvinner.

Här sticker sjuksköteskestudenternas Inte under 24000-kampanj ut. Genom det goda underarbetet, dvs att man mobiliserar kollektivet och stöttar varandra i att hålla på lönekravet, åstadkommer man inte bara en tillfällig protest, utan en liten men stark folkrörelse. Då kan demonstrationer och mediakampanjer vila tryggt ovanpå något som inte bara är tillfälligt. (Vill du veta mer om hur stockhomsstudenterna organiserat sin kamp, så skaffa antologin Hopskrivet, där sjuksköterskestudenten Ulrika Blumfelds berättar om detta i kapitlet ”Öppen kamp och hemlig grupp”.)

vagg

Jag blev ombedd att tala till stockholmsstudenterna vid deras första öppna manifestation den 15 december 2011, och då sa jag så här:

Kära sjuksköterskestudenter!

Har ni hört sagan om ingångslöner? Att det behövs lägre ingångslöner för att unga människor ska få in en fot på arbetsmarknaden? Det är verkligen en saga – för sanningen är att ingångslöner sänks för att lönenivån ska sänkas för alla. Det är så lönedumpning går till. Det syns så tydligt när man tar er sjuksköterskor som exempel. Ni går ut från en treårig utbildning och ni behövs – inte fasen är det för att ni ska få in en fot, som man försöker pressa ner ingångslönerna. Det är för att hålla nere lönenivåerna inom vården, punkt.

Det betyder också att det omvända gäller. Om ni ser till att få vettiga ingångslöner så kommer det att lyfta lönenivån som helhet, och det gynnar i längden inte bara de nyanställda utan också alla andra, och i längden även oss 100% som alla är eventuella patienter.

Det finns segervittring i den här fajten och det är för att den inte bara förs här på torget med ord och plakat. Det här är bara en överbyggnad på den verkliga striden, den att ni faktiskt tackar nej till till jobb under 24000. I arbetslivet vi får inte bättre villkor för att det är synd om oss eller för att vi klagar och protesterar, utan för att vi går till aktion. Vi kan inte få något annat än det vi själva är beredda att slåss för.

Striden kommer att bli framgångsrik, om ni fortsätter som ni börjat och om ni ser till att alla era studiekamrater och blivande kollegor, även dom som inte är här, känner det kollektiva trycket och framför allt det kollektiva stödet, så att de står på sig och håller ut i detta chickenrace. Den viktigaste uppgiften för dem som är säkra och modiga, är att uppmärksamma och peppa dom som kanske är mera osäkra eller befinner sig i ett svagare läge på något sätt. Om de som står längst bak kommer i rörelse, då rör sig hela gänget framåt och då kommer ni att vinna.

Jag tror också det är viktigt att arbetsgivarna får klart för sig att den här striden inte är en tillfällig dagslända. Även de studenter, som nu är i början av sina utbildningar, är på hugget och kommer att stå på sig. Om arbetsgivarna tror att de kan vänta ut den här årskullen och få billigare arbetskraft sen, då ska de veta att så blir det inte. Nästa år kanske kravet är 25000, så de gör klokt i att passa på att anställa nu för futtiga 24!

Till sist – som fackligt aktiv sen hundra år vill jag säga att det som ni gör nu är visserligen ovanligt i dagens läge – Alltså att ni snackar ihop er redan innan ni fått jobb. Men det är samtidigt basic facklig organisering. Detta att man tillsammans sätter den nedre gränsen för vad man kan acceptera när det gäller lön och andra arbetsvillkor. Genom att ni på eget initiativ tar upp denna grundläggande fackliga strategi så är ni ett föredöme och inspiration för andra. Det tackar vi för.

Stå på er syrror – no chickens!

Nästa år kanske kravet är 25000 – det vågade jag säga just för att jag uppfattade studenternas organisering som en folkrörelse med framtiden för sig.

Och nu är det tydligen dags för att höja kravet till 25000, anser studenterna i Stockholm och Uppsala. Heja!
Sveriges Radio: Sjuksköterskors krav på högre löner trappas upp
DN: Sjuksköterskestudenterna höjer lönekravet.

Samtidigt i Lund: 34 erfarna sjuksköterskor på barnintensiven säger upp sig i protest mot arbetsgivarens försämrade personalpolitik. Arbetsgivaren har sagt upp de lokala arbetstidsavtalen, vilket leder till försämrad inkomst för sjuksköterskorna som arbetar med de svårt sjuka barnen.
Stödgrupp på facebook.

I ett större perspektiv handlar sjuksköterskornas kamp inte endast om deras egna villkor – det handlar om vården, den vi alla behöver förr eller senare, och vad den får kosta.

Alla mina blogginlägg om 24000-kampanjen finns i kategorin Arbetslivet – vården

 
2 kommentarer

Publicerat av på 25 januari, 2013 i Vård och omsorg

 

Prata om jobbet – och sen?

27 december 2012

Prata om jobbet är första steget i Vänsterpartiets kampanj ”Vi är människor, inte maskiner”.

Här är ett exempel på en berättelse, hämtad från kampanjsidan.

Vi blev klockade när vi gick på toaletten

Jag jobbade fram till förra året, under ett och ett halvt års tid som telefonförsäljare. Jag var yngst på min arbetsplats, bara femton när jag började. Jag arbetade kvällar efter skolan och på helgerna. Vi sålde alla på provision. Fick man inget sålt fick man inte heller något betalt. Var det en dålig vecka jobbade man helt utan betalning.

Chefen sa uttryckligen till oss att inte prata med varandra om våra löner och avtal på rasten. Hörde vi berätta om sitt avtal skulle vi meddela chefen.

Vi blev klockade när vi gick på toaletten. En av mina kollegor reagerade och kontaktade facket. Chefen fick reda på det och sparkade min kollega.

Jag själv fick kicken när chefen försökte lura in oss anställda i ett privat skuldebrev för att vi skulle få ut vår lön. Jag ringde då på arbetstid till facket. Chefen kom på mig med att ringa till facket. Efter det satt hen bakom mig under hela passen för att se att jag inte ringde dit igen. Efter att jag uppmanat mina kollegor att organisera sig fackligt blev jag uppsagd pga arbetsbrist.

Och sedan?

Det är ett bra initiativ att berättelser som denna lyfts fram. Men med vilken strategi är det tänkt att man ska gå vidare? Hur ska dessa berättelser användas? Vi kommer att syna flera olika branscher, lyssna på människors berättelser om deras vardag och ta fram politiska förslag som gör vardagen bättre och tryggare står det på kampanjsidan.

Men om man med politiska förslag menar lagar och andra regler, så finns det redan väldigt många sådana, som skulle kunna stoppa arbetsgivarbeteenden som det ovan beskrivna – om man höll på reglerna. I det här fallet t.ex. det förbud mot föreningsrättskränkning som finns i Medbestämmandelagen.

Regler har ingen betydelse på arbetsplatserna om man inte håller på dem. Det är det som är det stora problemet idag, inte att det saknas regler. Reglerna har ingen betydelse om man inte har metoder för att agera kollektivt på jobbet och att tillsammans hålla på reglerna – det är detta som är den stora utmaningen på arbetsplatser som den ovan beskrivna. Reglerna har heller ingen betydelse om inte facken driver vartenda brott mot dem. Vilket man inte gör idag, utan alltför ofta jamsar omkring i en ”samförståndsanda” som arbetsgivarna har lämnat för länge sen och som därför bara blir kryperi.

Politiska förslag om förändringar som man inte kämpar för på arbetsplatserna, kommer inte att gå igenom. Det som förändrar lagar och avtal är vad som verkligen händer på arbetsplatserna, inte vad som sägs i politiska församlingar. Därför är det försämringar av reglerna som i dagens läge drivs igenom (och så har det varit åtminstone sedan 1990-talet, oavsett vilka som suttit i regeringen). Den utvecklingen har skett underifrån och kan bara stoppas underifrån.

Att försöka få igenom fler regler som människor på arbetsplatserna – och deras fackliga företrädare –  inte vågar hålla på, är meningslöst. Det är organisering på basplanet och en mycket hårdare facklig attityd som krävs. Det är på det planet – det strategiska – som förslagen först och främst behövs, inte i riksdagen.

Läs även Anställningstryggheten är död – men var är mordplatsen?  och 2010-talets klasskampsvåg: Sänkta löner?  om hur förändring går till i verkligheten.

 
2 kommentarer

Publicerat av på 27 december, 2012 i Blandat, Hur det ligger till

 

24000-kampen bryter isen

Inlagt 10 december 2012

Stockholms sjuksköterskestudenter har haft framgång med sin kampanj Inte under 24000. (Hur det gått i övriga landet vet jag inte.) Enligt uppgifter från studenterna har 80% av de nyexaminerade nu fått en månadslön på 24000 kr eller mer.

Det är olika kommunala och privata vårdinrättningar som har betalat den begärda lönen. Några av de stora landstingssjukhusen har vägrat, vilket har bidragit till stor sjuksköterskebrist på dessa arbetsplatser. Bland dem Karolinska sjukhuset.

Nu är isen bruten även där. En nyexad sjuksköterska har erbjudits 25000 på Karolinska. Visserligen en person med så lång arbets- och livserfarenhet att hon nog borde fått mer, men ändå ett genombrott. Artikel i Vårdfokus.

Jag har följt 24000-kampen i mer än ett år och skrivit ett antal inlägg om den här på bloggen. Där beskriver jag bland annat varför jag tycker att den är ett bra exempel på folkrörelse-strategi. Alla inläggen finns i kategorin Arbetslivet – vården i kategorilistan till höger.

Vill du veta något direkt från källan om hur stockholmsstudenterna har burit sig åt när det gäller det mest grundläggande, att hitta metoder för sammanhållning och organisering, så läs berättelsen Öppen kamp och hemlig grupp i den nyutkomna antologin Hopskrivet! Mer om boken och hur man får tag på den kan du hitta här (på folkrorelselinjens blogg).

 
1 kommentar

Publicerat av på 10 december, 2012 i Kamp lönar sig, Vård och omsorg

 

2010-talets klasskampsvåg: Sänkta löner?

Inlagt 21 nov 2012

Här kommer en uppföljare på mitt blogginlägg Anställningstryggheten är död – men var är mordplatsen?. Jag ska fortsätta med resonemanget kring hur såna processer går till, och om den process som pågår just nu.

Vad jag ville peka på i berättelsen om visstideriet, är att förändringar av arbetsrätten dimper inte ned uppifrån. Det börjar alltid på arbetsplatserna.

Så gick det till även då det var arbetarklassen som kämpade till sig förbättringar. När arbetare hade flyttat fram sina positioner i en viss fråga, eller i allmänhet, så spikades den nya positionen fast genom kollektivavtal och lagar. Även de arbetsplatser, där man inte kunnat kämpa sig till framsteg på egen hand, fick på så sätt del av klassens framsteg. Och inte minst så gör fastspikandet att man kan gå vidare, ta nästa steg.  Det är som bergsklättring: När man tagit sig upp en bit förankrar man sig i berget för att därifrån kunna komma vidare.

Ett exempel: Semester

1938 beslutade riksdagen om två veckors semester varje år för alla. Det var inte en idé som fötts i huvudet på snälla politiker, utan det hade föregåtts av att en del fackförbund lyckats förhandla fram semester inom sin bransch. Det hade i sin tur föregåtts av att man lyckats förhandla fram ledighet lokalt på många arbetsplatser. Genom kollektivavtalet spreds denna förmån till alla i branschen.

Lagen slog fast det som förhandlats in i kollektivavtalen och gjorde att alla löntagare fick del av det. Lagen har sen förbättrats steg för steg, tre veckor år 1951, fyra veckor 1963, fem veckor 1978. Kollektivavtalen har hela tiden legat före utvecklingen av lagen. Man har fått igenom längre semester än i lagen. I nästa steg har ökningen kommit in även i lagen. Fortfarande är det så att i de flesta kollektivavtal är semesterreglerna lite bättre än lagens regler. Semesterlagen säger att semesterersättningen ska vara 12% på det man tjänat under ett år, kollektivavtalet kan säga t.ex. 13,2%. En del avtal har längre semester än 5 veckor för äldre. Osv.

Generella förbättringar

Saltsjöbadsavtalet 1938 föregicks av att det var flest strejker i Sverige av alla länder i Europa. Bråkstakarna – de kämpande arbetarna – gav förhandlarna makt. Saltsjöbadsavtalet medförde reformer samt ett relativt lugn på arbetsplatserna – på gott och ont.

Kolugnt blev det dock inte. Det blev ungefär lika mycket strejker i Sverige som i övriga Europa.  Varje betydande reformvåg i vårt land sedan dess har föregåtts av en strejkvåg. Det betyder inte att en strejk i sig alltid ger en positiv effekt. Men när det är gott om strejker och andra brott mot samförståndet, så är det toppen på ett isberg av kollektiv rörelse på arbetsplatserna. (Ursäkta konstig bild – hur ser ett isberg av kollektiv rörelse ut?) Denna rörelse tvingar fram förbättringar.

Åt andra hållet

Processerna följer alltså samma mönster när arbetsgivarna, kapitalet, flyttar fram sina positioner. När arbetsgivarna lyckas pressa arbetarna tillbaka, utan att det uppstår för mycket strejker och andra bekymmersamma reaktioner, så blir nästa steg att slå fast den nya positionen i kollektivavtal och lagar. Därmed kan de få igenom det de vill även på de arbetsplatser som dittills kunnat hålla försämringen ifrån sig. Och så kan de rycka fram ett steg till. Så som de gjorde med visstideriet.

När man fått ner antalet fast anställda till minsta möjliga, vad blev då nästa etapp? Jo, att ha färre fast anställda än minsta möjliga – genom att använda bemanningsföretag.

Turordningsreglerna i fara?

Ett annat exempel är när arbetsgivarna klagar på hur besvärligt det är med turordningsreglerna i LAS. Sanningen är inte att de verkligen har stora problem med turordningen, utan tvärtom, att facken och arbetarkollektiven väldigt ofta accepterar avsteg från reglerna. Arbetsgivarna pressar mot lagens gränser, ibland på ett rent vidrigt sätt, som då man sparkar trotjänare, utan att det blir alltför hårda motreaktioner.

Ta uppsägningarna på Volvo Personvagnar i Göteborg år 2008, där cheferna fick bestämma i stort sett ensidigt vilka som skulle få gå och vilka som skulle få stanna. Möjligen fick de betala något för det i förhandlingarna med facket. Men konsekvensen blir, när man på många ställen släpper reglerna, att arbetsgivarna får blodad tand. Varför ska de behöva ha kvar något motstånd alls, på något ställe? Varför ska de behöva ge något i gengäld vid förhandlingar om turordning? Så långt gånget kan det bli fråga om att slå fast framgångarna genom ändringar i kollektivavtal eller lag.

Vad står mer på spel?

Arbetstidsregler. Där pågår nu en urholkning på många arbetsplatser. Och så: Sänk lönerna.

Arbetsgivarna har förstått att i kampen för sina intressen måste de djärvt, uthålligt och provokativt trycka mot lagars och avtals gränser, ute på arbetsplatserna. Så får man gränserna förflyttade. Men när det inte finns så mycket mer att ta genom ”ökad flexiblitet” och facken snart inte har mer sådant att sälja,  vad blir nästa etapp i denna klasskamp? Observera att jag snackar inte om ”onda chefer” här utan om profitkrav. Det blir att gå direkt på lönerna. Den processen pågår redan på arbetsplatserna.

De osäkra anställningarna och den strukturella arbetslösheten (dvs avsiktligt underbemannade arbetsplatser) gör att ungdomar och andra arbetssökande tar de jobb de kan få, ofta till skitlön. Denna tendens slås fast i div. kollektivavtal om 75% lön för unga, som kanske inte kommer att användas så mycket – men det är en förankring i bergsklättringen, som gör att man (arbetsgivarna)  kan komma vidare.

Metalls krisavtal häromåret och nu SAS ”räddningsavtal” fungerar på liknande sätt. Många många arbetare och fackföreningar kan komma att ställas inför ultimatum: Gå med på kortare arbetstid och lägre inkomst, annars försvinner jobben.  Observera att så hotar man även på arbetsplatser och i branscher som egentligen INTE står inför något direkt konkurshot. (Och sänkta löner brukar för den delen inte rädda ett företag på obestånd.) Det är helt enkelt en smart metod att sätta press på människor.
Så hotade man på 1990-talet för att få igenom försämrad bemanning (dvs skärpt utsugningsgrad). Tro inte att arbetsgivarna har glömt bort hur effektivt det var! ”Såna är tiderna”. På 2010-talet kan hoten användas för att sänka löner (dvs skärpt utsugningsgrad).

Det känns inte kul att sia om sådana tråkiga saker.  Men det jag vill ha sagt är något med positivt syfte: Glo inte uppåt. Det är inte där förändringarna börjar. Det är inte där kampen pågår. Det är på din arbetsplats.

Uppdatering 7 nov 2015: Hur ”flyktingvågen utnyttjas i klasskampsvågen”.

Relaterat:
Om SAS i DN: Brott mot svenska modellen
Unionens tidning Kollega: Krisavtal på gång inom SSAB

En kommentar i efterhand (2020): En lönesänkarstrategi som verkligen blommat ut i en del branscher under 2010-talet är just kortare arbetstid och sänkt inkomst, det som nu kallas hyvling.  Skära ner på de anställdas arbetstidsmått och inkomst och ändå få arbetsuppgifterna gjorda, det är tidens melodi.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 21 november, 2012 i Blandat, Hur det ligger till

 

Inte under 24000 – kampen fortsätter

Inlagt 19 oktober 2012

Dags för nästa kull nyexaminerade sjuksköterskor att vägra ta jobb för under 24000.

Manifestationer nu på onsdag den 24 oktober 2012:

(Uppdaterat med fler ställen kl 16.13)

Karlstad, Stora torget kl 17.30 Facebookevent

Stockholm, Södermalmstorg kl 17. Facebookevent

Linköping, Stora torget kl 17.30 Facebookevent

Göteborg, Järntorget, kl 17.45 Facebookevent

Lund, Stortorget, kl 17  Facebookevent

Växjö, Speakers Corner, kl 17 Facebookevent

Umeå, Vårdvetarhuset, kl 17.30 (fackeltåg runt Akademiska)

Uppsala, Biomedicinskt Centrum kl 16, marsch till Stora Torget. Facebookevent

Här hittar du Vårdförbundets Karta över hur 24K-kampen sprider sig över landet!

Jag har följt sjuksköterskestudenternas 24000-kampanj i snart ett år (första inlägget 14 november 2011). Både för att jag stöder deras kamp i sig och för att jag tycker att de visar ett fint exempel på folkrörelsestrategi!  De tidigare blogginläggen finns i kategorin Arbetslivet – vården

 
2 kommentarer

Publicerat av på 19 oktober, 2012 i Vård och omsorg

 

Hamnarbetarna blev synade – hade bra kort

Hamnarbetare i Göteborg.

Inlagt 28 september 2012

Jag skrev i blogginlägget Kamp mot flexibel underkastelse i hamnarna den 17 september, om den hotande konflikten i hamnarna. Det gällde såväl pengar som rätten till inflytande över arbetstiderna.

Transport varslade om stridsåtgärder tillsammans med Hamnarbetarförbundet. Varslet innebar stopp för all övertid, mertid, nyanställning och inhyrning från kl 00 den 27 september. Det innebär exempelvis att timanställda hamnarbetare inte arbetar.

Hamnarna har sedan gammalt en stor andel timanställda, den s.k. blixtkåren, och en tung bit av stridsåtgärderna föll det alltså på deras lott att genomföra.

I Göteborgs hamn gavs blixtarbetarna ett erbjudande om en visstidsanställning som skulle göra att de kunde jobba under konflikten, men de tackade nej.
– Blixtarbetarna gör en enorm uppoffring. Hamnen är deras enda inkomstkälla. Det är en fantastisk solidaritetshandling att tacka nej och avstå från lön, säger Erik Helgeson i en artikel i Arbetet.

Det händer att fackförbund viftar med varsel, men i själva verket är så angelägna att slippa stridsåtgärder, att de böjer sig för arbetstsgivarnas krav i en sista hetsig förhandlingsrunda. Det är något som arbetsgivarna är väl medvetna om – att det ofta lönar sig för dem att syna, det blir ingen strid i alla fall.

I den här konflikten synade hamnarbetsgivarna, men fackförbunden hade bra kort på hand: Eniga och stridsvana arbetare. Så arbetsgivarna insåg snabbt att det inte var någon idé att dra ut på saken.
Redan idag har de backat och accepterat Transports bud.
Alla stridsåtgärder har upphört.

Info på Hamnarbetarförbundets sida.

Jag lägger den här notisen i kategorin Kamp lönar sig.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 28 september, 2012 i Hamn, Kamp lönar sig

 

Kamp mot flexibel underkastelse i hamnarna.

Inlagt 17 september 2012

Fackföreningarna Transport och Hamnarbetarförbundet tar gemensam strid för att slå tillbaka arbetsgivarsidans försök att frånta hamnarbetarna inflytande över arbetstidens förläggning samt att försämra deras ob-tillägg.

De fackliga organisationerna har varslat om stridsåtgärder från midnatt den 27 september.

I förlängningen handlar det om att hamnarbetarna slåss för att behålla en bit av makt över sina egna dagliga liv mot arbetsgivarsidan krav på flexibel underkastelse.

På många många arbetsplatser och i många kollektivavtal har det skett en stegvis förskjutning av maktförhållandet när det gäller just arbetstidens förläggning – till de arbetandes nackdel. Alltid skönt att se en strid på tvärs mot detta.

Information på Transports hemsida.

Information på Hamnarbetarförbundets hemsida.

Uppdatering 18/9 2012: länk till artikel i Lag och avtal.

Uppdatering 28/9 2012: HUR GICK DET? Det gick bra: Hamnarbetarna blev synade – hade bra kort.

 
1 kommentar

Publicerat av på 17 september, 2012 i Hamn

 

Samtidigt på en annan blogg

Inlagt 30 augusti 2012

Jag vill gärna tipsa om den här bloggen: Folkrörelselinjen.wordpress.com

Där finns både nya och äldre berättelser om att snacka ihop sig med sina arbetskamrater.

Ny berättelse idag: Samtidigt i Skärholmen – om brevbärare som håller rastmöten.

Du kan också hitta Hopsnackat som både ljudbok och e-bok för fri nedladdning.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 30 augusti, 2012 i Blandat, Folkrörelsestrategi, Posten

 

Mera uppror i vården!

Inlagt 14 augusti 2012

Jag har skrivit en hel del om sjuksköterskestudenternas Inte under 24000-uppror. (Alla inläggen finns i kategorin Arbetslivet – Kamp i vården, hittas i menyn till höger)

Hur går det nu då?

Här är två färska rapporter:

TCO-tidningen 13 aug 2012: Åtta av tio nya sjuksköterskor i Stockholm fick sina 24 000

Tv4-Nyheterna 12 aug 2012: Sjuksköterskor – Lönekonfliken ledde till brist

Nu gäller det förstås att kampen fortsätter genom att de kommande årskullarna av sjusksköterskestudenter också står fast vid kravet på 24000, och att organiseringen och mobiliseringen underifrån fortsätter.
Konsekvenserna med underbemanning på de sjukhus som vägrar betala 24000 borde också leda till uppror bland dem som sen tidigare jobbar där!

Förhållandena i vården gör att det finns många skäl till flera sorters uppror. Undersköterskeuppror. Vårdbiträdesuppror. Patientuppror! Men uppror kräver att de upprörda snackar ihop sig och rör upp! Sjuksköterskestudenterna visar vägen.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 14 augusti, 2012 i Vård och omsorg

 

Du ska vara klämtålig!

Inlagt 12 augusti 2012

Sök på ordet ”stresstålig” i arbetsförmedlingens platsbank! Idag den 12 augusti 2012 fick jag 947 träffar på detta ord. Dessutom finns förstås annonser med formuleringar som ”du ska tåla stress”, ”du ska klara högt tempo” etc.

// Den 31 mars 2016 har vi nåtts av allt fler rapporter om att de stressrelaterade sjukdomarna ökar. Och idag får jag 2549 träffar på ordet stresstålig. Det här 3 1/2 år gamla blogginlägget är alltså aktuellare än någonsin. Jag tänker dela det om och om igen på sociala medier. //

Tänk om man i stället för att installera skyddsbågar, dela ut skyddskor etc, skulle ha mage att skriva Du ska vara klämtålig! i platsannonserna.

Det händer inte. Jo, det händer att det saknas skyddsbågar och skyddskor, men inte att man annonserar efter klämtåliga personer. Men Du ska vara stresstålig! går tydligen bra.

Det handlar sällan om psykiska belastningar som är en del av arbetsuppgifterna, t.ex. den stress som det kan innebära att vårda människor som är svårt sjuka. Det handlar i de flesta fall helt enkelt om att företagen, för att maximera vinst, vill ha en bemanning som egentligen är för låg, ofta i kombination med dålig planering.
För att det ska funka kräver man stresstålig personal.

Är man inte stresstålig blir man snabbt utslagen, får sluta för att man inte klarar ”tempot” eller väljer själv att hoppa av.
Andra – de stresståliga – håller ut länge och drabbas sen av de sjukdomar som följer av långvarig stress. Risken ökar för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, depression, infektioner, utbrändhet och många andra sjukdomar.
Egentligen finns det inget sådant som stresstålighet – skillnaden är bara att de skadliga följderna kommer tidigt eller sent.


Han som var så stresstålig…

Tillkommer förstås också de fysiska olyckor som händer på grund av stress. Någon försöker göra två jobb samtidigt, någon lär upp en ny samtidigt som hen gör sitt vanliga jobb, någon har bråttom med rengöringen eller sortbytet. Det är då det händer och man blir av med ett finger eller värre.

Att kräva att de anställda ska vara stresståliga i stället för att ha tillräcklig bemanning och bra planering är att orsaka utslagning, sjukdom och arbetsskador.

Varje platsannons, där ordet stresstålig finns med, borde föranleda en omedelbar arbetsmiljöinspektion och krav på ökning av bemanningen, som arbetsgivaren redan i annonsen har erkänt är för låg.
Men ett sådant ”borde” är meningslöst om vi själva accepterar underbemanning och stress på arbetsplatserna. Myndigheter kommer inte att vrida styrkeförhållandena till vår fördel om inte vi själva vrider åt rätt håll.

Uppdatering 1 okt 2014:  DN skriver idag: Stressen ökar besvär på jobbet. Ordet ”stresstålig” ger idag 1364 träffar i arbetsförmedlingens platsbank.
Uppdatering 2 okt 2014: Idag skriver Arbetet Ohälsa på grund av stress och psykiska besvär ökar.

Uppdatering 9 mars 2016: Idag finns artiklar i både DN och Arbetet om ohälsa på grund av stress på jobbet. Arbetet: Många sjuka av stress på jobbet DN: ”Oacceptabelt att jobbet gör människor sjuka”  Ordet stresstålig ger idag 2389 träffar i arbetsförmedlingens platsbank.

Uppdatering 31 mars 2016: Artikel i DN. ”Jobbstressen börjar bli ett allvarligt hot mot vår hälsa” Ordet stresstålig ger idag 2549 träffar i arbetsförmedlingens platsbank.

Uppdatering 19 april 2017: Ordet stresstålig ger idag 2329 träffar i arbetsförmedlingens platsbank.

Läs även: Blanda inte ihop arbetslösheten med de arbetslösa.

 
3 kommentarer

Publicerat av på 12 augusti, 2012 i Blandat