RSS

Månadsarkiv: juli 2017

Dom som kämpar har det alltid för bra

Inlagt 20 juli 2017

Jag ska börja med att citera mig själv från facebook den 14 juli:

Det finns tydligen arbetargrupper som har det alldeles för bra, och därför ska acceptera försämringar. Som sopgubbar, de ska acceptera sänkt lön och höjd arbetsbelastning. för att de som inte lyfter en säck redan har bestämt hur mycket de ska ha i vinst.

Som hamnarbetare, de ska acceptera att inte längre få företrädas av sin fackförening och att inte längre ha fast jobb. Vadå – kräva att ha en riktig anställning, när så många andra har osäkra jobb?

Hör ni hur det låter?

Jag vill påminna om att det där gnölet om folk som har det alldeles för bra, det hörs inte bara om ”manliga högavlönade arbetargrupper”. När sjuksköterskorna på barnintensiven i Lund sa upp sig kollektivt inför en försämring (se berättelsen Sitt ner i båten i antologin Slutsnackat) , då spred landstingspolitiker lögner om vad de tjänade. De gick ut med siffror som kanske kunde stämma ifall sjuksköterskorna alltid jobbat nästan dygnet runt och det vore julhelger varje månad.

Lögner sprids och avundsjuka underblåses, inte mot dem som har det ”för bra”, utan mot dem som kämpar.

Städarna på pendeltågen i Stockholm, som sägs upp fast de egentligen behövs, därför att ett för lågt anbud har lagts och antagits – om de tar en öppen strid så kommer det att ljugas och gnölas om dem också, tro mig. Även de kommer att ha det ”för bra”.

Vad kan vi göra åt det? Skit i skitsnacket, kämpa och stöd varann.

Här är några uttalande från vårdarbetare nu under sopkonflikten:

Agneta Lenander, sjuksköterska skriver  ”Till alla er som nu gråter krokodiltårar över sjuk- och undersköterskors låga löner när det ni vill bekämpa är de strejkande sopgubbarna vill jag bara säga en sak: sluta med det och sluta använda oss vårdarbetare som ett slagträ i debatten. Om du på allvar hade brytt dig, hade situationen inte sett ut som den gör i dag ” Läs hela artikeln i Etc Sluta använda oss sjuksyrror som ett slagträ i debatten. (Artikeln fanns först i Sydsvenska Dagbladet, men togs av någon anledning bort därifrån. Nu alltså i tidningen Etc istället.)

Nätverket En annan vård är möjlig skriver så här: Vi är vårdpersonal som sedan länge kämpar för en hållbar arbetsmiljö och adekvat löneutveckling över ett helt arbetsliv. Vi stödjer er strid mot lönedumpning och försämringar i arbetsvillkoren. I media ses försök att ställa vårdpersonal och sophämtare mot varandra. Orsaken till orimliga löner inom vården ligger dock inte hos sophämtarna utan hos ansvariga politiker. Det är genom gemensam kamp över yrkesgränser och inte splittring som en förändring är möjlig. Den 3 september kommer landsomfattande vårdprotester äga rum där ni är varmt välkomna att delta.

Från Jordbro Vårdcentral kom detta:  ”Solidariska hälsningar från Jordbro vårdcentral. Vi har diskuterat er kamp mot försämrade arbetsvillkor och lönedumpning och ger vårt fulla stöd. Er strid är exemplariskt för situationen på många arbetsplatser runt om i Sverige. Systemet med upphandlingar och privatiseringar har styckat upp välfärden och gjort många jobb osäkra. Inom vården kämpar personalen sedan länge för högre lön och mot en allt tuffare arbetsmiljö. Ingen hos oss står bakom pratet om att sopgubbarna tjänar för mycket utan vi ser att det är ett sätt att splittra olika yrkesgrupper. Att ni visar att man kan vägra försämrade arbetsvillkor är en inspiration för oss alla. ”

Sidan Höj vårdlönerna – Partipolitiskt obunden sida för alla som tycker att undersköterskor är värda mer respekt! skriver: ”Vi står på sopgubbarnas sida! Just nu försöker politiker och mediernas ledarsidor ställa vårdpersonal mot sopgubbarna. Det är något vi inte ställer upp på. Detta eftersom vi vet att vi inte kommer få det bättre för att andra får det sämre. Vi som kämpar för högre vårdlöner ställer oss helhjärtat på alla strejkande sopgubbars sida. Vi anser att även fler arbetare borde strejka för förändring. Endast gammal hederlig kamp kan åstadkomma förändringar i Sverige.”

Ja, vi måste kämpa, och solidariteten måste vara ömsesidig. Här passar det bra, tycker jag, med den här bilden från min blogg. Det är ett gäng hamnarbetare som är med på sjuksköterskestudenternas ”Inte under 25000”-manifestation den 24 april 2013. Blogginlägget finns här: Fyra bilder och ett tal från 25000-manifestationen. 2013-04-24 ssk-demo (1)

Läget i sopstriden: ”Strejken är över” påstod Stockholms Stad om konflikten på RenoNorden i måndags. Det är sant att det inte strejkas. Men Stockholms Sopgubbar går inte tillbaka till Reno. Det märks på stan. Sopor börjar stinka på många ställen. Klaga på dålig sophämtning, lukt och råttor till Stockholm Vatten: kund@svoa.se . Det börjar även märkas i Malmö att sopgubbarna på Reno där har slutat jobba övertid och följer regelboken istället.

sopor 0720-3Jag har fått in många bilder från överfulla sopkärl och soprum. Här är bara ett exempel.

Mina tidigare inlägg om sopstriden: Du är inte avskedad – du strejkar! och När soporna ligger kvar – klaga uppåt. Mina tidigare inlägg om hamnstriden finns i kategorin Arbetslivet – Hamn

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 20 juli, 2017 i Hamn, Sopgubbar, Vård och omsorg

 

Du är inte avskedad – du strejkar!

Inlagt 18 juli 2017

20170714_084815.jpg
Sopgubbar på väg till AD.

Första svängen i Arbetsdomstolen.

I fredags den 14 juli tog arbetsdomstolen upp fallet med de strejkande sopgubbarna.

Det som brukar komma kvickt under en pågående strejk är att företaget begär ett förhandsbeslut från AD om att strejken är otillåten enligt MBL och att de strejkande därför ska återgå till arbetet. Och det var den frågan som AD behandlade i fredags.

Frågan om eventuellt skadestånd kommer upp senare, vid en rättegång i AD i oktober. RenoNorden har begärt 5000 kr var från de strejkande.

Åter till fredagen: Att sopstrejken skulle betraktas som otillåten enligt reglerna i MBL och att AD skulle säga att de strejkande ska återgå, det var inte alls oväntat. Inget speciellt eller ovanligt med det.

Det som däremot är speciellt och ovanligt är vad sopgubbarna i rättssalen berättade om vad som hade hänt under strejken och som förklarar hur konflikten utvecklat sig både före och efter AD.

Under strejkens dag 2 framförde företaget till de strejkande: Ni är avskedade, tala om för alla att ni kan tömma era skåp och gå hem, uppsägningpapprena kommer sedan på posten. Denna olagliga uppsägning (två dagars strejk räcker inte på långa vägar som skäl till uppsägning, än mindre till avsked) ledde också till att gubbarna tömde sina skåp och gick hem. Kanske det inte var vad företaget väntade sig. Kanske de trodde att ett muntligt avsked skulle göra att strejken skulle upphöra och sopgubbarna skulle be på sina bara knän att få stanna och acceptera de försämringar de protesterade emot.

Först på eftermiddagen dagen efter ändrade sig företaget. Sopgubbarna var alltså sparkade i två dagar och sen fick de höra att Nej ni är inte sparkade, ni strejkar, sluta med det!

Att många mådde dåligt efter denna behandling är inte konstigt. Inte heller konstigt att 70 sopgubbar sa upp sig från RenoNorden.

Hursomhelst, AD meddelade att strejken är otillåten och att sopgubbarna måste återgå.

Efter AD

I söndags kväll hade sopgubbar från RenoNorden och LLAB (firman Liselott Lööf AB) gemensamt möte. Hur gör man efter att AD sagt att man ska återgå? RenoNordens sopgubbar har alltså redan före AD-domen sagt upp sig. Hur ska de hantera sin uppsägningstid? Gå tillbaka och jobba enligt regelboken under uppsägningstiden, eller inte gå tillbaka alls, är alternativen.

Sopgubbarna har i det här läget valt att inte gå tillbaka. (1 person har återgått efter domen.) De vill fortfarande jobba som sopgubbar, men inte för RenoNorden och inte med de försämrade villkor som RenoNorden vill införa.

Gubbarna från LLAB, som hade varit ute i sympatistrejk med sin kollegor på RenoNorden, var som sagt med på mötet. Beslutet för dem blev att gå tillbaka till arbetet, eftersom de vill att LLAB, som inte försämrar för sopgubbarna, skall ”överleva” denna konflikt och finnas kvar som arbetsgivare. Det kan mycket väl bli så att RenoNorden går i konkurs, och ingen kommer väl att gråta över det utom stockholms råttor.

Tidningen Transportarbetaren igår måndag: Konflikten fortsätter på Reno Norden

Stockholms stad har idag gått ut till media och sagt att de strejkande sopgubbarna gått tillbaka till arbetet. Det stämmer alltså inte. Det finns personer som kör i RenoNordens sopbilar och hämtar sopor men det är inte Stockholms Sopgubbar. Sophämtningen blir därför därefter – sopig.

Klaga på dålig sophämtning till Stockholm Vatten: kund@svoa.se

Tidigare inlägg om sopkonflikten: När soporna ligger kvar – klaga uppåt!

Fortsättning följer…

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 18 juli, 2017 i Sopgubbar

 

När soporna ligger kvar – klaga uppåt!

Inlagt 11 juli 2017

2009-10-19 sopgubbar (3)

Hej stockholmare, på vem ska du klaga om soporna inte blir hämtade för att det är #sopstrejk? Du ska klaga uppåt.

De ansvariga

Det är Stockholms Stad som lägger ut sophämtningen på olika entreprenörer och tar dem som lägger lägsta anbud, även om det innebär försämring av villkoren för dem som gör jobbet. Som Sop von Gubbe säger (se länk längre ner): ”Stockholms stad köper sophämtning till lägsta möjliga pris. Vi får betala för det genom ständiga konflikter. Det är hårda bud i sopsvängen och det enda vi har att sätta emot är vår sammanhållning.”

Uppdaterat 2017-07-17. På sopgubbarnas uppmaning, klaga i första hand direkt till Stockholm Vatten, per mail: kund@svoa.se

Den sopentreprenör som orsakat den pågående strejken heter RenoNorden. De har lagt ett lågt anbud och ska få utvidga sitt sophämtningsområde till hösten. De ska ta över områden som nu körs av firman Liselott Lööf. Men de vill inte ta över de sopgubbar som jobbar för Liselott Lööf. Och de vill försämra villkoren kraftigt genom att inte följa det nuvarande lokala löneavtalet. Det skulle innebära drastiska lönesänkningar. Allt för att RenoNorden ska kunna göra vinst av våra skattepengar, trots att de lagt ett för lågt bud. Detta är orsaken till att RenoNordens och under måndagen även Liselott Lööfs sopgubbar gått ut i s.k. vild strejk.

Strejkbrytarna

Detta är en s.k. vild eller otillåten strejk, otillåten därför att det finns ett gällande avtal i botten mellan Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA), som organiserar sopentreprenörerna, och Transport, som organiserar sopgubbarna. I det läget råder fredsplikt, dvs facket har lovat att försöka se till att det inte blir strejk. Men när ett företag vill rakt av försämra villkor och göra yrkesarbetare arbetslösa, då är det inte så konstigt att facket inte lyckas med den uppgiften. ”Brottet” att strejka under fredsplikt är inte ett kriminellt brott. Det är inget man hamnar i något kriminalregister för. Man kan däremot åka på att betala skadestånd.

Att facket har fredsplikt gör inte átt strejkbryteri är ok. Det är alltid fel att bryta strejk, det förstår alla som någon gång känt sig tvungna att ”sätta sig”. Det måste respekteras av alla andra arbetare.

De ”extraanställda” och bemanningsanställda som nu skickas ut för att försöka hitta soporna (det går inte så bra) har säkert fått höra att det är jobb eller inte jobb som gäller, och dessutom att stockholmarna kommer att bli glada och tacksamma att bli av med stinkande sopor. Och Stockholms stad tycker att stockholmarna ska hjälpa till att öppna dörrar åt strejkbrytarna.  Stockholms stad vädjar: hjälp oss hämta era sopor

Så du stockholmare, om det kommer sopgubbar som inte har nyckel till ditt soprum och ber om ”hjälp” – tala gärna om för dem vänligt men bestämt att de hjälper sopföretagen att försämra villkoren för alla sopgubbar och att ni inte vill hjälpa till med det. Och framför allt – klaga uppåt!

Klaga där uppe – stöd här nere

(Ur blogginlägget Klaga där uppe – stöd här nere, från 20 september 2011)

När en yrkesgrupp tar strid kan det ibland drabba ”allmänheten”. Tänk strejk eller annan aktion inom kommunaltrafiken eller vården eller handeln, eller som när sopgubbarna eller brevbärarna följer regelboken och vägrar stressa. Allmänheten kallas ofta i detta sammanhang tredje man. ”Tråkigt att detta ska drabba tredje man”, säger man. Jag tror att man ska tänka annorlunda: De som tar strid för sina intressen är förste man. Vi, allmänheten, är också förste man. För det är ju vi som också är bussförarna, vårdarbetarna, affärsbiträdena, sopgubbarna och brevbärarna. När vi tar strid om något kan effekterna drabba oss själva, men det är också i vårt eget intresse att striden tas.

Betyder det att man ska tänka: jag solidariserar mig – därför klagar jag inte på att jag blir drabbad? Nej, det tror jag är fel tänkt. Man ska klaga! Ordentligt! Men inte på de stridande, utan på de ansvariga för den situation som har pressat fram striden. …..

Sen kan man också visa sitt stöd genom t.ex. stöduttalanden till de stridande. Då ska man tänka tvärtom mot när man klagar. Man ska nå så långt ner som möjligt, direkt till de arbetare som genomför striden.

Sopgubben berättar

På bloggen folkrorelselinjen.wordpress.com kan du just nu läsa flera inifrånberättelser om strider i sopsvängen av Sop von Gubbe ur bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen. Du kan läsa ”Nycklarna”, ”Till punkt och pricka” och ”Unisona gubbar”. Både rolig och viktig läsning!

(En parentes: Varför kallar jag sophämtarna/renhållningsarbetarna för sopgubbar? För att de själva gör det. De håller ihop över företagsgränserna, och kallar sig med stolthet för Stockholms Sopgubbar. Även kvinnliga renhållningsarbetare är sopgubbar, liksom manliga sjuksköterskor är sjuksköterskor.)

sopluvor

OBS: Bilden högst upp är från en tidigare konflikt i sopsvängen.

 
1 kommentar

Publicerat av på 11 juli, 2017 i Sopgubbar

 

Etiketter: