RSS

Månadsarkiv: oktober 2022

Klassen har inga gränser

Arbetarklassen har som klass inga gränser. Var och av vilka tillverkas dina kläder, din mat och allt annat du behöver eller vill ha? Det går inte att dela in efter landsgränser. Produktionen är spridd över världen därför att råvarorna finns där dom finns, och för att industrikapitalet ofta producerar där det för tillfället är mest lönsamt. Vilket inte är något statiskt. Ökad industriproduktion i ett ”billigt” land följs, förr eller senare, av att de arbetande organiserar sig och ställer krav på bättre villkor.

Produktionen är ofta flyttbar, så även arbetarna. Migration är sällan i verklig mening frivillig, den är en följd av krig och förtryck, samt en väg att försörja sig där arbete ”erbjuds”. Så har det varit under hela industrialismen. Migration sker inte bara till länder som Sverige – även i fattigare länder finns ofta invandrad arbetarklass som sköter delar av varuproduktion och tjänster.

I Sverige ser det ut så, att andelen födda utomlands av fackligt organiserade arbetare (i LO-facken) är större än andelen födda utomlands i befolkningen. Det ser olika ut i olika branscher, men om du i Sverige stöter på en person född utomlands så är det större chans att denna är en fackligt organiserad arbetare, än när du stöter på en person född i Sverige.

Så ser det ut. Ska vi återfå styrka som klass, så måste vi göra det som klass, både i vårt land och globalt. Fokus på gemensamma intressen.

Nattskiftet på San Remo-bageriet
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 oktober, 2022 i Hur det ligger till

 

Turordning och TEMPO – en påminnelse

1983 bagarn karusellen

Idag den 1 oktober 2022 försvagas anställningsskyddet och turordningsreglerna på våra arbetsplatser genom nya regler i lag och huvudavtal. Detta är en del av en utveckling som pågått länge. När regelverket försämras, så har försämringarna redan till hälften genomförts på arbetsplatserna. Det börjar alltid där.  Om du ser regler som det idag tummas på och tänjs på på arbetsplatserna, utan att det blir något skarpt uppror däremot, så vet du vad som kommer att försämras i avtal och lagar längre fram.

När anställningstryggheten minskar så blir vi också tystare och skrajare på arbetsplatserna vilket får allvarliga konsekvenser. Men vad som ofta missas är att det handlar också om att TEMPOT skruvas upp. Jag skrev om detta i januari 2019, och lägger upp den texten igen:

 

Turordning och Tempo

19 januari 2019

När vi stod runt det löpande bandet och lyfte lådor, så fanns det alltid någon som var långsammast och som andra ibland suckade över. Särskilt när vi hade fått igenom att vi skulle få gå hem när vi var färdiga och ändå få en full dagslön. Irritation. Om bara den där tröga människan var borta så skulle vi komma hem en kvart tidigare!

Det hopsnack som då behövdes var att diskutera kring den bistra sanningen: Det kommer alltid att finnas någon som är långsammast. Tar vi bort den långsammaste så kommer någon annan att vara långsammast. När ryker du själv? Ska det bara bli några superarbetare kvar och hur länge ska de hålla? Väljer vi den vägen så kommer ökade krav och ökat tempo att drabba både oss som slagits ut och oss som ännu arbetar.

Samma problematik råder kring turordning. Som jag skrivit i ett tidigare blogginlägg (14 december 2012: Turordningslistan på väggen!):

”När företag vill göra avvikelser från turordningsreglerna handlar det ofta i praktiken om att de vill göra sig av med äldre anställda, ofta trotjänare, de som blivit slitna/skadade, eller de som anses besvärliga på något sätt, t.ex. fackliga aktivister och personer som vet sin rätt och håller på den.

Arbetsledningen vill gärna behålla lydiga personer och kompisar och personer som ännu inte blivit utslitna, sådana som klarar TEMPOT.

Det är just ett sådant subjektivt och tempo-uppskruvande urval som reglerna är till för att förhindra.”

Försvagade turordningsregler kan inte kompenseras med ”utökade möjligheter till livslångt lärande” och andra poetiska påhitt, inte heller med t.ex. förbättrad akassa. Sådant hjälper inte mot det sedan länge ökande trycket på våra arbetsplatser, som orsakar stressjukdomar, olyckor och utslagning. Där har vi också de verkliga, växande trösklar som försvårar för unga, äldre och ovana att få ett arbete trots att de egentligen behövs.

Trösklarna in i arbetslivet består av bortskämda arbetsgivares ständigt ökande krav på färdigutbildad, snabb och lydig personal. Och trösklarna ut, som kan vara ivägen då de vill putta ut anställda som inte uppfyller de ökande kraven, vill de sänka.

Till och med på Samhall, skapat för att ge meningsfulla arbetsuppgifter och riktig lön till människor med funktionsnedsättning, så ryker nu dom som inte klarar tempot och vinstkraven.

Fack som förhandlar bort turordning, och arbetarkollektiv som accepterar det, låter företaget bestämma, kanske får något i utbyte och tycker att det är en bra deal. Men då har man ändå accepterat det tempouppskruvande urvalet. Ju mer företagen vänjer sig vid att få som de vill, desto mindre blir de benägna att ge något i utbyte och desto närmare kommer vi att reglerna försämras ytterligare i avtal eller lag.

Bilden: Det löpande bandet är inte alltid synligt som här. Tempokravet och bundenheten kan finnas där ändå.   Foto: Donald Boström  (Jag är tjejen med keps.)

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 1 oktober, 2022 i Blandat, Hur det ligger till, LAS

 
 
%d bloggare gillar detta: