Inlagt 1 november 2022
Det har under lång tid varit vanligt att vi får löneökningar i utbyte mot försämringar i form av ökad ”flexibilitet” när det gäller arbetstidsregler och/eller anställningsskydd. Det har varit en effektiv strategi från arbetsgivarnas sida. Men de vill gärna även hålla tillbaka lönerna. En klassiker är att förespråka låga, helst sänkta ingångslöner/lägstalöner. Fackföreningsrörelsen har förstås sagt emot. Det har funnits och finns en utbredd medvetenhet om att lägre ingångslöner har en negativ effekt inte bara för nyanställda utan för alla lönearbetare på sikt.
Men vad händer i våra avtalsförhandlingar? Ingångslönerna, som i avtalen oftast heter lägstalöner eller minimilöner, sänks inte rakt av. Men när de hålls tillbaka, höjs mindre än de utgående lönerna, så får det på sikt samma effekt. Extra märkligt blir det när detta sker i samband med en låglönesatsning, vilket skedde i de senaste stora avtalsrörelserna, 2017 och 2020.
2017
Facken krävde låglönesatsning. HRF (Hotell och Restaurangfacket) krävde tillexempel 124 kr extra (utöver ”märket” på 6,5% på 3 år) per medlem i låglönesatsning. De hade också lagt ett strejkvarsel för att få igenom det.
Citerar ur Hotellrevyn (HRFs medlemstidning):
Arbetsgivarorganisationen Visita vill inte att några extra pengar ska tillföras.
– Nej, Visita tycker inte det. De vill att vi ska ta bort något annat, så att de totala kostnadsökningarna i kollektivavtalet inte hamnar över 6,5 procent, sa Per Persson från HRF.
Exakt vad Visita vill att HRF i så fall ska avstå för att få låglönesatsningen har man inte diskuterat, enligt Per Persson.
– Nej, vi är ju inte överens om hur kartan ser ut, hur vi ska gå vidare. Men det kan till exempel handla om ingångslönerna, att Visita inte tycker att de ska räknas upp lika mycket som andra löner. Det går vi inte med på.
Hur gick det?
Det blev ingen strejk. I HRFs information står att avtalet innehåller en låglönesatsning. Men ingångslönerna höjs mindre än de utgående lönerna (80%). HRF gick alltså med på det, vilket Visita förstås är glada över. ”Ytterligare ett steg mot en ökad lönespridning inom besöksnäringen. Avtalet håller tillbaka ökningen av ingångslönerna för att skapa ökat utrymme att belöna erfarenhet och kompetens, precis som Visita ville.” (Info på Visitas hemsida.)
Facket hävdar att Visitaföretagen får punga ut mer än märket (som är 6,5%), medan Visita hävdar att det stannar på 6,5% tack vare de lägre ingångslönerna.
Inom Hotell och restaurang var det hela 4 av 10 anställda som låg på lägstalön år 2012 (hittar tyvärr inga senare siffror). Lönestegen innehåller såvitt jag kan se bara två steg: Före och efter 6 års yrkesvana. Men även i branscher där färre ligger på lägstalön, så blir det konsekvenser på sikt om lägstalönen hålls tillbaka. De som kommer in på lägre löner kommer inte ifatt, de får sina höjningar utifrån en lägre nivå. Och så småningom har alla kommit in på lägre nivå.
2020
I Industrins nya avtal ingick 2020 en låglönesatsning ”för dem som tjänar under 26100 kr i månaden”. MEN det var inte riktigt sant. Det fanns ingen garanti att de extra pengarna skulle gå till de lägst avlönade. Så här blev det: Lönepotten som ska fördelas på förbund och arbetsplatser och anställda räknas ut som procent på vad arbetarna tjänar sammanlagt idag. Om det finns grupper som tjänar under 26100, så låtsas man att de tjänar 26100 då man räknar ut vad procenttalet ger i kronor. Det blir alltså en något större lönepott. Men det står inte i avtalet att dessa extra pengar ska gå till dem som tjänar minst.
Ett annat avtalsområde: handeln. Handels varslade om strejk.
– Frågan om minimilöner är oerhört viktig för vår bransch där personalomsättningen är stor och många har lön som ligger nära minimilönen. Höjer vi inte den tillräckligt mycket är det förödande för branschen, sa Handels ordförande Linda Palmetzhofer.
Det blev ingen strejk. Bägge parter säger att de gjort en låglönesatsning. MEN de lägsta lönerna, avtalets minimilöner, höjs mindre än övriga löner. Lägstalönen höjs med 697 kr 1 november 2020 och 522 kr den 1 april 2022. Utgående löner höjs med 774 kronor/mån från 1 november 2020 och 580 kr 1 april 2022.
”Genom att hålla igen på höjningen av ingångslönerna sänker vi tröskeln in på arbetsmarknaden”, säger Karin Johansson, VD i arbetsgivarorganisationen Svensk Handel. Låter inte som en låglönesatsning i mina öron. Men kanske ville arbetsgivarna i sitt ingångsbud lägga ÄNNU mindre på de lägsta lönerna, så att facket därför tycker att avtalet är en ”satsning”.
Kommunal då. Där fick lägstalönen också stå tillbaka. Det avtalades att lönerna skulle höjas från 1 november 2020 och sen från 1 april varje år 2021-2023. Men det gällde inte lägstalönen, den höjdes inte förrän 1 jan 2022, från 19.550 kr i månaden till 19.940 kr (2%). Nästa höjning 1 jan 2023 med 1,4% till 20.220 kr. Detta enligt överenskommelsen mellan Kommunal och SKR.
Hur kan facken gå med på sådant?
Tja, det är ju så i låglönebranscher, att både ingångslöner och löneutveckling är dåliga. Skit fram och skit bak så att säga. Det är svårt att i centrala avtalsförhandlingar göra något åt bägge sakerna samtidigt, särskilt när gränsen för vad löneökningarna får kosta sätts av ”märket”, dvs Metalls avtal.
De som ännu inte kommit in på arbetsplatserna, de är inte heller med i facket ännu. De klagar inte på att deras kommande löner sänks. Det är förståeligt att förhandlarna prioriterar de befintliga medlemmarna. Men det är kortsiktigt tänkt. Det man gör är att man på sikt håller tillbaka lönerna för hela arbetarklassen. Det fattar vi när det är arbetsgivarna och deras politiska företrädare, som vill hålla tillbaka ingångslönerna. Men effekten är ju densamma, när våra företrädare går med på det.
Den avgörande orsaken är dock arbetsgivarnas kraftfulla överläge. Så länge arbetsgivarna tryggt kan vara säkra på att de har övermakten på arbetsplatserna, att vi snällt fortsätter att jobba på oavsett hur vi behandlas, så har de också makt att vinna vid förhandlingsbordet.
Nu är det 2022 och inflation och det pratas om låglönesatsning. Kan vi hoppas på någon annan modell än de tomma orden?
Det här inlägget bygger på tidigare inlägg här och på facebook.
francesblogg 