Inlagt 26 november 2013
Om en vecka, tisdag den 3 december kl 16, genomför Stockholms Barnmorskor Julspel och Manifestation (facebookevent, öppnas i nytt fönster/flik) utanför landstingshuset på Hantverkargatan 45 i Stockholm, i samband med landstingsfullmäktigemöte.
Gå dit om du kan och stöd de kämpande barnmorskorna!
Det händer mycket nu i barnmorskeupproret. Uppåt 40 barnmorskor har sagt upp sig från BB Stockholm för att istället börja arbeta på BB Sophia, som öppnar i början av 2014, och som betalar rejält mycket bättre. Samtidigt understryker barnmorskorna att öppnandet av BB Sophia inte räddar situationen med för få barnmorskor i Stockholm – det blir ett nollsummespel.
Stockholms barnmorskor kräver förutsättningar för trygg och säker vård. Så här skriver de på facebooksidan Stöd barnmorskornas kamp (öppnas i nytt fönster/flik):
Stöd oss barnmorskor i kampen för en god vård för varje kvinna.
Vi kan inte längre ge den vård och omsorg som bygger på evidens och beprövad erfarenhet. All forskning visar att en närvarande barnmorska hos den födande kvinnan minskar risken för komplikationer som större blödningar, bristningar, utdraget förlopp, sugklocka och kejsarsnitt.
Forskning och beprövad erfarenhet visar att vi borde vara en barnmorska per födande kvinna. En barnmorska i Sverige idag kan ha upp till tre kvinnor i fullt värkarbete samtidigt. För det mesta springer vi mellan flera födande kvinnor. Telefonen ringer hela tiden och vi måste omedelbart avgöra vem som behöver komma in till förlossningen och vem som kan vara hemma några timmar till.
Jag har placerat det här blogginlägget i kategorin Arbetslivet – vården. Den kategorin hette förut Arbetslivet – inte under 24000. Men kamper sprider sig så nu fick det bli namnbyte.
Sjuksköterskestudenterna fortsätter att kollektivt tacka nej till jobb med för låg lön.
Sjuksköterskor säger upp sig kollektivt då deras villkor försämras. Som t.ex. sjuksköterskorna på barnintensiven i Lund som sade upp sig i vintras. De vann striden, fick tillbaka sina villkor och de flesta återtog sina uppsägningar.
Det kommer mera, och från fler yrkesgrupper i vården, det törs jag lova. Aktionerna har tyngd. Enstaka personer som klagar, tackar nej eller säger upp sig, de märks inte mycket. Men de kollektiva aktionerna märks och tvingar fram förändringar. De förändringarna kommer också oss patienter tillgodo. Och patienter/anhöriga är vi alla, från födseln och genom hela livet. Vi behöver barnmorskor, sjuksköterskor, undersköterskor och alla andra som arbetar i vården. Vi behöver att många vill ta dessa jobb och att de har bra arbetsvillkor. Kampen gäller också oss, i allra högsta grad!
francesblogg 
Jan Wiklund
19 december, 2013 at 12:48
Jag tror inte det började där. En barnmorska jag känner berättar om hur sjuksköterskorna för länge sen bestämde sig för att inte böja sig för cheferna, kollektivt. ”Vi befriade läkarna från sin gudaroll, och det är de så tacksamma för”, som hon säger. Vid tillfälle tänkte jag intervjua henne mer detaljerat. Men jag tänkte att du möjligen redan hade gjort något liknande.
Admin
19 december, 2013 at 16:49
Det är den kampvåg som utgått från ssk-studenterna som jag hittills har sett mest av. Men berättelsen om sjuksköterskorna som bestämde sig låter intressant. Jag vill förstås genast ha den konkretiserad: Vilka sjuksköterskor, hur samlades de, hur bestämde de sig, när hände detta, vilka metoder användes, vad blev konsekvenserna. Jag vill ha de där berättelserna som kan spridas som inspiration och tips till fler. Kanske att din eventuella intervju skulle kunna vara med i Slutsnackat?
Jan Wiklund
18 december, 2013 at 19:23
Finns det något samlat om hur det började? Och hur det kommer sig att just sjuksköterskorna är så mycket mer militanta än andra offentligt anställda?
I andra länder, t.ex. England, brukar det vara lärarna som har den där rollen – men i Sverige är ju dom de fegaste av de fega. Antar att det således inte är arbetsvillkoren det beror på utan vad Janken Myrdal sa om 1400-talets bondeuppror: på en del håll tog man strid och upptäckte att det lönade sig, på andra inte.
Eller har jag missat nåt?
Admin
18 december, 2013 at 20:26
Hej Jan,
i Hopskrivet (öppnas i nytt fönster/länk) finns en berättelse om hur sjuksköterskestudenterna i Stockholm organiserade sig och drog igång kampanjen Inte under 24000. I den kommande antologin Slutsnackat kommer det att finnas fler inifrån-berättelser om hur lönekampen sprider sig och om uppsägningsaktioner bland yrkesverksamma sjuksköterskor. Förhoppningsvis även om barnmorskornas kamp som inte i första hand handlar om lön utan om underbemanning och andra arbetsförhållanden och om kvinnors/barns/familjers rätt till en bra och säker förlossning.
Min personliga syn på vad som är styrkan i vårdarbetarnas kamp finns att läsa bl.a. i det här blogginlägget: Fyra bilder och ett tal från 25000-manifestationen. Men det finns säkert fler aspekter på saken!
/Frances