Inlagt 1 oktober 2023

I fredags, 29/9, var det dags för den muntliga förberedelsen i Arbetsdomstolen inför rättegången mot lokförarna.

MTR hade två dagar tidigare, alltså på onsdagen, dragit tillbaka stämningarna mot 95 av de 105 instämda lokförarna, detta sedan de insett vad följden skulle bli om alla instämda skulle gå till AD istället för att jobba. De hade försökt vägra lokförarna att ta ledigt för att gå till den rättegång som de själva (MTR) stämt in dem till, men fått klart för sig att sådan ledighet inte kan vägras.

MTR hade också begärt att Arbetsdomstolen skulle ställa in det förberedande mötet och låta processen fortsätta endast genom ”utbyte av handlingar”, med hänvisning till att det ändå är ostridigt att det handlade om en vild strejk. Att de själva begärt dubbelt skadestånd mot normalt var tydligen inte något som krävde närmare granskning. Som tur var sa AD nej till MTRs begäran.

Från 105 till 10 stämda

55 av de stämda lokförarna skulle ha jobbpass på fredagen (men alltså ha rätt att ta ledigt). MTR drog tillbaka stämningarna mot alla dem, men inte bara mot dem utan mot ytterligare 40 lokförare, trots att dessa 40 inte skulle jobba på fredagen. Stämningen låg kvar mot endast 10 lokförare, ”slumpmässigt utvalda” bland dem som inte hade jobbpass på fredagen.

Helt unikt att göra på det sättet! Om de 10 blir dömda att betala skadestånd, så kan de också bli dömda att betala motpartens rättegångskostnader. Inte samma sak att dela rättegångskostnaderna på 10 personer som på 105! Nu blir det inte en sånt läge, för den insamlade strejkkassan kommer att täcka både ev. skadestånd och rättegångskostnader (annars får vi skramla mer). Men principiellt är det ju helt galet och rättsosäkert att låta ett fåtal stå som anklagade för något som man anser att en stor grupp är skyldiga till.

Hur mycket slumpmässighet det handlade om kan man undra, eftersom fem av de tio redan har slutat på pendeln (!) och är spridda över landet på nya jobb. Så bara fem skulle sitta på de anklagades bänk. Men rättegången gäller fortfarande den aktion som över hundra lokförare genomförde tillsammans. Många arbetskamrater, andra järnvägare och sympatisörer följde med till AD, så sessionssal A blev full och de fem behövde sannerligen inte känna sig ensamma.

Först går det juridiska ombudet Yasra och fem av lokförarna in till AD

Vad sas i AD?

Här kallar jag Lokförarna, och deras juridiska ombud Yasra Delpisheh, som talade för dem, för L. Jag kallar MTRs juridiska ombud från Almega för M. Jag kallar domstolens ordförande för AD.

L har begärt att MTR ska betala för 90% av lokförarsidans hittills uppkomna rättegångskostnader, eftersom de har dragit tillbaka 90% av stämningarna. Detta enligt en lagparagraf om tillbakadragna stämningar. Domstolen ska ta ställning till detta.

AD frågar parterna om deras inställning inför huvudförhandlingen.

Ls inställning är att det inte handlade om en olovlig stridsåtgärd, utan om att man larmat om konsekvenserna av ensamarbete på tågen, vilket bör falla under visselblåsarlagen och vara tillåtet.

I andra hand, om domstolen ändå skulle anse att det handlar om en stridsåtgärd, så ”erkänner” lokförarna att denna stridsåtgärd i så fall var olovlig, dvs inte genomförd enligt de regler som MBL stadgar. Men de hävdar att det finns förmildrande omständigheter, i och med att arbetsnedläggelsen har provocerats fram av arbetsgivarsidan, vilket också har betydelse i frågan om skadestånd. (MTR har krävt 6000 kr av varje strejkande person i skadestånd, det är ungefär dubbelt mot ”normalskadestånd”. I Svaromålet skrev L att ”För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att lokförarna har deltagit i en olovlig stridsåtgärd yrkar de på att skadeståndet ska jämkas, i första hand till noll, i andra hand till ett kraftigt nedsatt belopp och i tredje och sista hand till normalbeloppet för skadestånd vid stridsåtgärder.”)

L har begärt att domstolen ska ålägga MTR att lämna ut två olika utredningar, som MTR säger visar att det är riskfritt att ta bort tågvärdarna, men som de har vägrat lämna ifrån sig. AD säger att domstolen kommer att ta ställning till denna begäran, i nästa vecka, ev. senare. Om domstolen finner att handlingarna bör lämnas ut, så ska MTR höras om detta.

AD frågar om det finns ytterligare bevismaterial, förutom det som redan lämnats in.

L svarar att det är de ”hemliga” handlingarna som de åberopar som ytterligare bevismaterial, samt annan bevisning som inkommit efter att de tidigare handlingarna skickats in.

M säger att det inte framgått att L hävdar visselblåsning, så de måste se över sin bevisning.

AD frågar om parterna kommer att ta in vittnen. L svarar att de kommer att kalla in 4-5 vittnen. M kan inte svara på nu om de kommer att kalla in vittnen.

AD frågar om parterna är intresserade av att förlikas, alltså att komma överens utan rättegång, vilket domstolen gärna hjälper till med i så fall. (Arbetsdomstolen gillar förlikningar.) M svarar att de i nuläget inte är intresserade av förlikning. L behöver därmed inte ens svara på frågan.

Slutligen säger AD att det finns tid för huvudförhandling först i februari, och att de beräknar att det blir två dagar. Dessa dagar bestäms till 14-15 februari 2024.

En lång paus, men ingen rast och ro

Det dröjer alltså ett bra tag innan visselblåsning, strejk och skadestånd kommer upp i rätten. Men missnöjet med kaoset i pendeltrafiken, det kaos som lokförarna varnat för, det tar inte paus. Kraven på att MTR och regionpolitikerna ska backa bandet för att om möjligt få ordning på pendeln igen, det tar inte paus. Pendeltågsupproret uppmanar alla missnöjda pendlare att demonstrera vid sina pendelstationer lördag den 14 oktober kl 12. Demonstration mot pendeltågshaveriet i Sthlm!

Konflikten följs inte bara i Stockholm

I arbetsdomstolens vänthall kom en kille, Luke Ching, och berättade att han är städare på MTR i Hongkong och att han är i Sverige för att bland annat följa tågvärdskonflikten, som han vill berätta om i Hongkong. (Han har 18 tusen följare på Instagram.) Han sa att han har läst allt på min blogg, med hjälp av Google translate, och ville tacka för att han på det sättet blivit väl insatt. Det tyckte jag var roligt, alltså att det sitter en person i Hongkong och läser på om vad som sker på Stockholmspendeln. Internationell solidaritet, arbetarklassens kampenhet! är en paroll som fortfarande håller, även om den inte så ofta ropas ut numera.

Alla inlägg här på bloggen som berör striden om tågvärdarna på pendeln hittas i kategorin Tåg – Stockholmspendeln