Inlagt 19 juni 2023
Jag började skriva om lokförarnas svaromål till AD i mitt förra inlägg Lokförarna svarar på skadeståndskravet
Här fortsätter jag med några citat och egna kommentarer. Det är ingen heltäckande redogörelse eller analys. Jag tar upp sådant jag fastnat för.
Svaromålet består av 7 avsnitt.
- Inställning (börjar på sid 1)
- Bakgrund (sid 3)
- Lokförarnas invändningar mot förslaget till genomförandebeslut och dess verkställande (sid 13)
- Lokförarnas organisering för tågtrafiksäkerheten (sid 18)
- Dagarna för arbetsnedläggelse 17–19 april 2023 (sid 27)
- Skadeståndets storlek (sid 28)
- Rättegångskostnader (sid 29)
- Bevisning (sid 30)
Hela svaromålet som PDF: SVAROMÅL_230613_180906
Avsnitt 1 Inställning
Strejkens syfte
I avsnittet Inställning står det att lokförarna gemensamt beslutat att lägga ner arbetet i tre dagar. De framhåller att ”arbetet lagts ner för att slå larm om allvarliga missförhållanden och för att medvetandegöra regioninvånarna om de allvarliga konsekvenser som beslutet om ensamarbete kommer att innebära för alla resenärer.” Det står också att aktionen var en markering och en kollektiv opinionsyttring mot MTR, facken och politikerna i regionen.
Lokförarna framhåller alltså att strejken inte genomfördes för att t.ex. framtvinga ändringar i ett kollektivavtal, utan att den mer har karaktären av ett larm eller en politisk, opinionsbildande strejk.
När det gäller rätten att ”visselblåsa” dvs att larma om missförhållanden, så gäller den rätten att larma till myndigheter men också att offentliggöra information om missförhållanden. Den lagen gör det knappast ”lovligt” att lägga ner arbetet, men kan ge perspektiv på saken.
När det talas om ”politisk strejk” brukar man ofta mena kortvariga och symboliska aktioner, mera som demonstrationer, även om det historiskt finns exempel på längre politisk strejk. För politisk strejk krävs, liksom för andra strejker, att den beslutats i laga ordning (dvs vanligen av en fackförbundsstyrelse) för att den ska anses vara lovlig.
Men, lovlig eller ej, det är rätt och viktigt att framhålla den speciella karaktär som pendelstrejken hade. ”Säkerheten främst” som de strejkande uttryckte det. Ska bli intressant att se hur AD resonerar kring den saken.
Jag skulle också vilja lyfta fram arbetsmiljölagen där det står om arbetstagarens, alltså arbetarens, ansvar för arbetsmiljön. Arbetsmiljölagen ger arbetaren rätt och skyldighet att avbryta en arbetsuppgift om det finns omedelbar risk för liv eller hälsa och kontakta skyddsombud eller chef. Men även när det inte gäller en akut situation, så finns en rätt och skyldighet att ”iaktta den försiktighet som behövs för att förebygga hälsa och olycksfall”. Det står för den delen inte i lagen att ohälsan eller olycksfallet måste gälla specifikt arbetaren själv eller arbetskamrater, det borde ju vara lika illa om det är någon annan, i det här fallet passagerare, som drabbas, t.ex. genom bristande information och hjälp vid en evakuering. Den paragrafen (AML kap 3 4§) borde vara ett stöd för den enskilde i att vägra köra utan tågvärd ombord.
4 § Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.
Skadeståndet
När det gäller skadeståndet, där MTR har begärt feta 6000 kr av varje strejkande person, yrkar lokförarna att skadeståndet ska jämkas, i första hand till noll, i andra hand till ett kraftigt nedsatt belopp och i tredje och sista hand till normalbeloppet för skadestånd vid stridsåtgärder (som med dagens penningvärde bör ligga kring 3000 kr).
Min kommentar (som jag även skrev i förra inlägget): Lokförarna var medvetna från början om risken att de får betala skadestånd. Dessutom har den solidariska allmänheten samlat ihop till en rejäl strejkkassa (medan lokförarnas fackföreningar, ST och Seko, inte ens vill hjälpa till med sedvanlig rättshjälp, dvs juristhjälp). Men att de varit medvetna om skadeståndsrisken betyder förstås inte att de VILL betala skadestånd till MTR som misskött pendeltrafiken grovt.
Både det som framförs angående strejkens karaktär och det som framgår i det fortsatta svaromålet om hur saken har hanterats från arbetsgivarens och politikernas sida, är goda argument för ett nollat eller sänkt skadestånd.
MTRs hemliga utredningar
På sid 2 yrkar lokförarna att AD ska kräva att MTR ger tillgång till de utredningar som de har hänvisat till som argument för att det går fint att ta bort tågvärdarna, men vägrat lämna ut till lokförarna, facken och skyddsorganisationen.
Att MTR har kunnat hänvisa till utredningar de vägrat visa för motparten är märkligt. Vid en vanlig medbestämmandeförhandling skulle det vara lagbrott:
MBL 18 § Part som vid förhandling åberopar skriftlig handling skall hålla den tillgänglig för motparten, om denne begär det.
Dessa hemliga utredningar blir man ju nyfiken på. Det ska bli intressant att se om AD ålägger MTR att lämna ut utredningarna eller om det anses ligga vid sidan av målet. Oavsett så kan AD göra bedömningen att MTRs vägran att lämna ut utredningarna bidrog till att det blev strejk, vilket borde påverka skadeståndet.
Avsnitt 2 Bakgrund
Här görs först (från sid 3) en noggrann genomgång av ”systemet” – beslutsnivåer, avtal, upphandlingar, ansvarsområden etc.
Tjänsteutlåtande och beslut
På sid 6 börjar avsnittet ”2.2 Förarbete och slutligt beslut om införande av ensamarbete”.
Trafikförvaltningen (tjänstemännen) gjorde ett tjänsteutlåtande med ett förslag till beslut för trafiknämnden (politikerna). Utlåtandet gäller Genomförandebeslut avseende eftermontering av kamera- och monitorutrustning på pendeltågsfordon samt beslut om godkännande av tilläggsavtal.
I ordet ”tilläggsavtal” gömmer sig beslutet att ta bort tågvärdarna från pendeltågen.
Utlåtandet upptar totalt 31 sidor, ”varav 9 sidor är text och 22 sidor består av diverse kalkylblad innehållande ekonomiska prognoser och kostnadsuträkningar. Det vittnar rätt tydligt om vad det huvudsakliga syftet med tjänsteutlåtandet var och vilka intressen förslaget hade för ögonen.”
Ärendet fördes upp som ett tilläggsärende på Trafiknämndens dagordning torsdagen den 10 juni 2021 (det står 2023 i svaromålet men det är ett tryckfel). Trafiknämndens kommande sammanträde var planerat redan fem dagar senare, den 15 juni 2021.
Trafikförvaltningens tjänstemän föreslog
1. Att Trafiknämnden beslutar om att investera 293 miljoner kronor i monitor- och kamerautrustning till pendeltågsfordonen X60/A/B.
2. Att Trafiknämnden godkänner att man upprättar och ingår ett tilläggsavtal till det befintliga uppdragsavtalet med den aktuella trafikentreprenören för pendeltågstrafiken, MTR, i stället för att påbörja en offentlig upphandling för att köpa in och montera den särskilda tekniska utrustningen för ändamålet.
Ur svaromålet: ”Hela förslaget motiveras med att ny, tillförlitlig och väl beprövad teknisk lösning kan ersätta kravet på att trafikering ska ske med tågvärd ombord och därför kan man stryka den klausulen från det upphandlade uppdragsavtalet, utan att göra en särskild upphandling för ändamålet.”
”De delarna som upptar absolut minst utrymme i Trafikförvaltningens förslag är
underrubrikerna ”Riskbedömning”, ”Konsekvenser för miljön” och ”Sociala konsekvenser”.
Dessa delar upptar sammantaget en halv sida. Inga risker förutom tågvärdarnas oro för den egna anställningen identifieras, inga kända identifierade konsekvenser för miljön anges och inga sociala konsekvenser aktualiseras enligt förslaget.”
Alltså: Trafikförvaltningen och Trafiknämnden spelar ner det här stora beslutet till ett ”tilläggsavtal” som kan tas som ett tilläggsärende med kort varsel.
Den 15 juni 2021 höll Trafiknämnden sammanträde och beslutade att bifalla förslaget till genomförandebeslut i enlighet med Trafikförvaltningens tjänsteutlåtande. Beslutet togs med 10 röster mot 8. Mer om det på sid 8 i svaromålet.
Forskning och förbud mot ensamarbete
På sid 9 börjar ett långt avsnitt som går igenom olika relevanta forskningsrapporter, studier och beslut gällande ensamarbete.
Här vill jag särskilt nämna regeringens beslut under 2006 om förbud mot ensamarbetande lokförare på motorvagnståget Regina X50-59. ”Förbudet motiverades med att ensambemanning … skapar en så stark psykisk stress på tågförarna att sådant arbete inte bör få utföras. Allvarliga händelser som bedömdes kunna inträffa var exempelvis en evakuering av tåget eller att en människa påkörs. Regeringen slog fast att bemanningen bör bestå av en person utöver föraren för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö för förarna. Möjligheten för etablerandet av kontakt mellan denna person och föraren under tågfärd bedömdes vara av största vikt för tågtrafiksäkerheten.”
Regeringen utfärdade ytterligare ett förbud mot ensamarbete, samma år, då gällde det pendeltågen i Stockholm. Skälen för det var ”att ensambemanning av pendeltåg bedömdes skapa en så stark psykisk press på tågförarna att sådant arbete inte bör få utföras som ensamarbete.”
Den 14 maj 2008 följde Arbetsmiljöverket upp de här besluten genom ett beslut om att förelägga SJ att genomföra riskbedömning avseende bemanning av en rad olika motorvagnståg.
Kravet gällde samtliga tågenheter vid framförande inom Sverige. Arbetsmiljöverkets bedömde att ensamarbete skapar en så stark psykisk stress för tågförarna att sådant arbete inte bör utföras och att motsvarande överväganden även borde kunna göras beträffande övriga typer av motorvagnståg.
Idag 2023 anses dessa beslut från regering och arbetsmiljöverket tydligen inte ha betydelse för situationen på pendeltågen. Att besluten skulle bli inaktuella därför att det har monterats kameror på tåget, (dessutom illa fungerande kameror) är väldigt konstigt och ologiskt. Det är fortfarande ensamarbete det handlar om.
I maj 2023 stoppade fackförbundet STs skyddsombud ensamarbete på pendeltågen. Detta skyddsstopp hävdes av arbetsmiljöverket sedan de i tre dagar slitit med frågan.
Vad har hänt sedan 2006 och 2008? Jag tror att det handlar mindre om kameror och mer om anpassning till styrkeförhållandena i arbetslivet/samhället, där arbetsgivarsidan idag har ett kraftfullt överläge. Och kommer att fortsätta ha det tills en tredagars strejk och andra handlingskraftiga NEJ inte är en unik händelse utan något som arbetsgivare och politiker måste ta med i beräkningen hela tiden. Där de arbetande är en maktfaktor man måste räkna med. (För att halka in lite på mitt favoritämne, folkrörelse på arbetsplatsen.)
Avsnitt 3. Lokförarnas invändningar mot förslaget till genomförandebeslut och dess verkställande
”För domstolens kännedom berörs alltså 370 lokförare och 370 tågvärdar, sammantaget 740 anställda som varje dag ansvarar för trafiksäkerheten. Trafikförvaltningens tjänstemän valde att inte inkludera dessa anställda i sina 22 sidor översållade med siffror.
Att förslagets brist på transparens och förklaringar innehållande grundläggande information leder till förvirring och krav på förankring och inkludering borde vara en angelägenhet, inte bara för lokförarna, utan för alla regioninvånare som berörs av beslutet.”
”I alla delar har förslaget diskuterats och arbetats fram med MTR, vars huvudsakliga ändamål är att bedriva näringsverksamhet med ekonomiskt vinstintresse. De parter eller personer som ansvarar för trafiksäkerheten enligt lag och som beslutet kommer att påverka i en oerhörd stor uträckning har Trafikförvaltningen inte bemödat sig om att inkludera i sin beredning, det vill säga lokförarna, tågvärdarna, arbetstagarorganisationerna eller skyddsorganisationerna de är anslutna till.”
Efter dessa grundläggande invändningar tar svaromålet upp Invändningar gällande kompetensbrist och felaktig teknik ( sid 15), Invändningar gällande uppenbar brist på objektivitet och saklighet (sid 17), samt Invändningar avseende Trafiknämndens verkställande av genomförandebeslutet (sid 18) där det bland annat påpekas att beslutet borde lyfts från Trafiknämnden till Regionfullmäktige.
I avsnittet om brist på objektivitet och saklighet redovisas personkopplingarna, armkroken mellan MTR och trafikförvaltningen. Det är kopplingar som är så uppenbara att det borde ses som jäv. Jag kan tycka att dessa tjänster och gentjänster även luktar korruption.
Fortsättning följer i nästa inlägg: Flathet och svek – ännu mer om lokförarnas svaromål
Alla inlägg här på bloggen som berör striden om tågvärdarna på pendeln hittas i kategorin Tåg – Stockholmspendeln
STREJKKASSAN som Förbundet Arbetarsolidaritet håller i: swish 123 699 2952, bg 418-6482 , skriv Tågvärd som meddelande #rörintemintågvärd
francesblogg 