Inlagt 17 dec 2024

Modernt och tillgängligt för alla

Så hade SL fräckheten att informera då tågvärdarna skulle försvinna från pendeln. Då försvann också rättigheten att få hjälp med rullstolsramp av en tågvärd som alltid finns med på tåget.

40 minuters väntan för resenär att få hjälp med ramp

Så här kan verkligheten se ut: Jag läser i RTP-S Aktuellt (som ges ut av Personskadeförbundet RTP-S i Stockholms län) att i våras samlade RH-gruppen (Rörelsehinderföreningarna i samverkan) ett gäng pendlare med rullstol för att undersöka hur det fungerar att resa med pendeln. Under testet tvingades rullstolsanvändarna vänta på en station i 40 minuter för att få hjälp med en ramp mellan perrong och tåg.

När tågvärdarna fanns på tågen var det 0% risk för en sån händelse. Inte så konstigt att ”resandet känns mycket otryggare nu och olycksriskerna ökar”. Ett av de svar som RH-gruppen fått på en enkät som de haft ute bland medlemmarna. 75% av de svarande menar att tryggheten har försämrats. 46% har slutat resa spontant med pendeltåg. Behovet av färdtjänst verkat också ha ökat – 28% svarar att de åker färdtjänst istället för pendeltåg. Jag vet inte hur stor andel av de tillfrågade som svarat på enkäten. Men modern och tillgänglig för alla är pendeln uppenbarligen inte. Vad säger regionpolitikerna om det?

Mera verklighet… Nu om stödet till den ensamma lokföraren, och därmed till resenärerna, då något händer.

80 minuters väntan innan lokförare fick hjälp med evakuering

Tidningen Arbetsvärlden berättar att stöd till en ensam pendelförare vid haveri i Arlandatunneln dröjde 80 minuter när det skulle ta 15. Först då kunde evakuering genomföras. Trots fackens varningar fanns ingen krisplan. Men redan i april sa regionpolitikerna: händer det något i tunneln kan förarna sköta det själva.

– Det är jätteobehagligt. Här öppnar de upp för att det de facto inte behövs någon förutom lokföraren som själv kan vara i chock, att det inte är jätteallvarligt att yttre driftledare eller OTS inte kan komma fram. Det är precis vad de tidigare sade inte skulle hända, säger Swante Löfstedt, vice ordförande för ST i pendeln.

Arbetsvärlden har tidigare rapporterat om hur det vid flera allvarliga olyckor under årets gång tagit mer än 40 minuter innan stödet kommit fram. När stödet har dröjt har det också hänt att passagerare nödöppnat dörrarna och begett sig ut på spårområdet. 

Ett skyddsstopp som hävdes

I april 2023 las ett skyddsstopp mot ensamarbete, alltså mot att köra pendeln utan tågvärd. AV (Arbetsmiljöverket) hävde skyddsstoppet bl.a. med argumentet att stöd till förarna kommer inom 15, max 30 minuter om det händer något, och det gör att säkerheten är tillräcklig. Facket överklagade AVs beslut. Förvaltningsrätten gav skyddsombuden rätt i att förarnas ensamarbete har gett negativa följder på arbetsmiljön. Men, menade rätten, de negativa konsekvenserna och riskerna borde kunna avhjälpas med stödåtgärder. Å andra sidan konstaterade samtidigt rätten, att befintliga rutiner och stödfunktioner inte har fungerat som de ska. Ändå bedömde de att AV gjorde rätt då de hävde skyddsstoppet.

Jag skrev då, att detta är märkligt. Det vanliga är ju att om det uppdagas risker vid ett skyddsstopp så kräver AV att riskerna ska undanröjas för att skyddsstoppet ska kunna hävas. Eller så får arbetsgivaren en viss tid på sig för att undanröja riskerna. Borde det inte ha skett den här gången? Jag ser de här mesiga besluten, både arbetsmiljöverkets och förvaltningsrättens, som ett utslag av att arbetsgivarnas och politikens önskemål väger tyngre än de arbetandes och resenärernas säkerhet.

Men nu då?

Det finns ju uppenbara skäl att lägga nya skyddsstopp. Ska då AV (och förvaltningsrätten) igen kunna säga typ att ”jamen de här riskerna borde kunna avhjälpas” och därför häva skyddsstoppet? Hur många gånger går det att säga ”borde”? Det borde vi få veta…

Lokförare – ni har haft rätt hela tiden!

Ni lokförare på pendeln som gick ut i en visselblåsarstrejk när tågvärdarna skulle tas bort – ni har haft rätt hela tiden. Ensamarbete passar på få arbetsplatser och absolut inte på tåg. Resenärerna fattade det. Era motparter blundade för det. Det är med mantrat att ”hjälp kommer inom 15 minuter” som arbetsgivare, regionpolitiker, SEKOS förbundsledning, arbetsmiljöverket och förvaltningsrätten har försvarat eller accepterat beslutet att ta bort tågvärdarna.
Kan dom fortsätta blunda? Jag säger som Thomas Shelling i The strategy of conflict: om man inte kan övertyga en motpart att man har rätt, så kan man övertyga honom om att man aldrig tänker ge upp och att det kan bli billigare att ge efter. (Tack för tipset Jan Wiklund.)

Alla inlägg som berör striden om tågvärdarna på pendeln hittas i kategorin Tåg – Stockholmspendeln.